Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosenii förhållande till de separatistiska rörelserna i landet. 191
såsom församling, eller i församlingens namn, hyllar och bekänner
Christ oförfalsfade lära, äfwen om de flesta medlemmarna, ja
de, som fitta wid styret, sjelfwa för egen del icke tro och lefwa
christligt; th hiertats tro och christligt lefwerne hörer till den
osynliga församlingen; nej, blott de i kyrkans namn föra den
christliga bekännelsen, så tillhöra de kyrkan. Men om då några
förneka kyrkans tro och uppsåtligt lära deremot, så utesluta blott
dessa sig sjelfwa; församlingen sjelf står likwäl qwar, så länge
denna widblifwer sin bekännelse. Den, som häraf icke förstår
saken, läse mera härom på andra ställen.
Hwad härtills är sagdt, förstå de mer beläsna separatisterna
mycket wäl; men då består deras sammanblandning deruti, att
de icke skilja mellan kyrkan och särskilda lärare inom densamma,
samt mellan kyrkans lära och wissa böcker, som inom henne äro
i bruk. Märkom då: Här talas ju icke om den osynliga kyrkan,
utan om den yttre församlingen, som alltid är blandad af lef=
wande och döda lemmar. Då måste ju medgifwas, att, såsom
Luther widlyftigt med Skriften bewisat, ”kyrkan kan fara wilse”,
fan i mycket wara blind och begå dårskaper och dock wara Christi
kyrka; ty äfwen de trogna fela ju, mycket mera de otrogna! Och
wi tala nu om den utwärtes blandade kyrkan. Wi skola lägga
märke wid det, att kyrkan kan fara wilse. Nu hörer det till wår
blandade utwärtes kyrkas förseelser, att hon dels icke wakar öfwer,
att alla hennes tjenare riktigt förkunna hennes egen lära; dels
att största hopen af hennes medlemmar icke sågo de fel, som
widlådde de ”nya böckerna”, då dessa antogos; hwaraf kommer, att
hon har lärare och böcker inom sitt stöte, hwilka icke rent förkunna
hennes egen lära. Nu stirra wåra separatistiska bröder på felen
i dessa ”nya böckerna” och hos de lärare, som icke predika rätt
efter kyrkans lära, och säga: ”Se! hör! detta är kyrkans lära!”
då likwäl samma kyrka bekänner sig till en hel annan lära, bibelns
i wåra symboliska böcker förklarade lära. ”Ia men”, säger du,
”kyrkan har ju sjelf antagit de nya böckerna såsom fina.” Swar:
(och märk härpå!) Men det har hon gjort under det wilkor och
i den mening, att de skulle wara ense med kyrkans
bekännelseskrifter. Hon har aldrig såsom kyrka förnekat dessa sednare och
welat i deras ställe införa en ny lära, utan hon widhåller ännu
fina symboliska böcker såsom sin egen bekännelse, tro och lära,
fordrar denna lära af sina tjenare, ja fordrar, att de med ed heligt
förpligta sig till att endast förkunna denna lära; ehuru det å
andra sidan hörer till hennes egenskap af en yttre blandad kyrka,
att hon kunnat wara blind för de fel, som i hennes sednare an=
tagna böcker influtit, samt att hon så lamt handhafwer sin egen
lära, att hennes egna tjenare ofta deremot fela. Nu kan ingen
upplyst christen neka, att detta bedröfliga förhållande eger rum;
han nekar icke heller, att det är ett högst beklagligt förhållande
och ett ondt tecken för kyrkan; men, det är lifwäl en ochristlig
orättwisa att icke skilja mellan kyrkans lära och kyrkans förse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
