Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
Nionde Kapitlet.
elser, att talla de i hennes nya böcker eller hos särskilda lärare
förekommande felen eller willfarelserna för kyrkans lära, då hon
likwäl, såsom kyrka eller i kyrkans namn, yrkar en hel annan,
en förträfflig lära; ja äfwen stundom, om ock för sällan och
lamt, angriper och näpser de lärare, som derifrån wika,
nemligen när det ster mera uppsåtligt, påtagligt och uppenbart - allt
ett bewis ändå, att kyrkan dock widkännes sin egen lära och will
hålla den wid makt. Ja, äfwen då hon under tiden förföljt fina
egna trognaste söner, har hon aldrig anfört såsom deras brott,
att de förkunnat evangelium efter wåra symboliska böcker, utan
det har twärtom ansetts wara något fel, någon afwikelse från
denna lära, eller ock något fel mot ordning eller underdånighet.
Men aldrig har det hetat: Ni får icke predika denna lära, att
menniskan warder rättfärdig af idel nåd genom tron allena, utan
kyrkan har anfört antingen någon werklig eller ock förment och
diktad afwikelse från wåra bekännelseskrifter såsom skäl och grund
för sina åtal.
”Härwid hafwen I med förwåning anmärk: ”Hwad, kan
det wara Christi kyrka, fastän hon under tiden förföljt sina egna
trognaste söner?” O, mina käraste, wakten eder för
sammanblandningen af den synliga och den osynliga kyrkan! Huru kan
en gammal utwärtes kyrka annat än hafwa största delen af fina
medlemmar andligen blinda och döda? Derom är det aldrig att
tala; utan wi hafwa här blott att handla om den lära, som
hon såsom kyrka bekänner och förswarar. Och wi haswa nu
funnit, att denna likväl inom wårt land är den rena
evangelista sanningen, sådan den i wåra symboliska böcker är förklarad.
”Befinnen, huru helt annat förhållandet war inom den
katholska kyrkan, hwilken sjelf såsom kyrka lärde och fordrade af
sina tjenare, att de skulle lära, det wi genom egna werk göra
oß wärdiga Guds nåd, utom flera andra galenskaper. Och när
denna lära förkastades af några trogna, som i deß ställe lärde,
att wi warda rättfärdiga utan förstyllan af Guds nåd genom
den förloßning, som i Christus Jesus skedd är, så blefwo dessa
trogna wittnen af kyrkan lefwande brända, såsom Joh. Huß m. fl.
eller åtminstone från kyrkan uteslutna, bannlysta, såsom Luther
m. fl. Si, detta gjorde den kyrkan sjelf såsom kyrka, eller i
sjelfwa kyrkans namn. Mot en sådan kyrka hade Luther att
fämpa, och om en sådan war det han talade. Att icke göra
denna åtskilnað måste åtminstone kallas en stor obetänksamhet och
wårdslöshet.
”Latom of slutligen se, huru Herren Christus sjelf
handlade i denna fråga. O, ett starkt och afgörande exempel! Uti
Uppb. 2 säger Herren till församlingsföreståndaren i Pergamen:
”Jag wet dina gerningar.... att du håller mitt namn och
hafwer icke nekat min tro m. m. Men jag hafwer något litet emot
dig; ty du hafwer der dem, som hålla Balaams lärdom, hwilken
lärde genom Balak åstadkomma förargelse för Israels barn, till
att äta af det åt afgudar offradt war och bedrifwa boleri. Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
