Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det andra årtiondet af werksamheten i Stockholm.
225
förmåga att på egen hand fortsätta den werksamhet, beslöt man att
fördela arbetet på flera och för detta ändamål bilda en förening
af några få för saken nitälskande personer, bland hwilka Roseniuš
war en. Så uppkom redan i slutet af 1853 Stockholms
traktatfällskap. Det är en heder för detta sällskap, att den första skrift
det utgaf (1854) war den förträffliga lilla traktaten ”Kom till
Jesus”, hwilken, öfwersatt och i tusental spridd icke allenast på de
flesta europeiska språk utan äfwen på en del hedniska tungomål, i
sanning haft en stor mission i wår Herres Jesu Christi rike på
jorden. Afwen i wårt land har den werkat till wälsignelse.
Då evangelista fosterlandsstiftelsen några år sednare bildades,
uppgick detta lilla traktatsällskap deri.
Under det Rosenii werksamhet wid denna tid ännu, om än
icke med samma bitterhet som förut, icke allenast illa beryktades
af den otrogna werlden, utan ock med mißtänksamhet och
ringaftande betraktades af många wår kyrkas lärare, fanns det
likwäl andra äfwen bland kyrkans mest framstående män, hwilka,
och detta mer och mer, erkände de wälsignade frukterna af hans
arbete. Då wi nu i det föregående rikligen framhållit det
motstånd, hån och försmädelse han hade att erfara, må wi äfwen
wisa, hnru män sådana som Thomander och Wieselgren redan
wid denna tid uppfattade och bedömde hans werksamhet. Ur
ett bref af d:r Wieselgren meddela wi då följande:
”Då jag 1850 kallades till Stockholm af flera Stockholms
pastorer att der hålla föredrag, afseende att wederlägga den då
rådande otrospressen, som förde olja i elden, ju mer Mellbin —
en polisman - bråkade med en hop naturalister och några ra-
_och_några
tionalister, jemte det jag kallades upp af en styrelse för en till=
tänkt ”inre mission”, war C. D. Rosenius så wänlig och besökte
mig. Wi samtalade då helt öppenhjertligt om den indelning,
som uppstått bland Sweriges christna (liksom de ochristna kunde
sägas indela sig, såsom jag nyß angaf, i
naturalismens_och_rationalismens anhängare). I Finland hette då indelningen
schartauaner och hedbergianer; och jag märkte då, att ingendera af
of war ware sig schartauan eller hedbergian. Han hade nyß
förut fått ett bref från Hedberg, som nästan innebar ett hot om
bannlysning, om han ej gjorde ett med H. i sitt dåwarande
stifte, ett som H. sedan ju har tydligt öfwergifwit. Jag märkte
bå, att C. D. R. höll sig på samma trosgrund som Luther, och
kände mitt hjerta slå af glädje inwid hans. När jag sedan 1854
tror jag war i Stockholm, då wi uppgjorde
kyrkomötesförslaget, som nu ändtligen stall inträda som en werksam lag,
nämnde Thomander för mig, att han, då han nu uppkommit
till riksdagen, märkte så mycken wälsignelse af C. D. R-ii
werksamhet, att han ansåg sig böra gå till honom och högt tacka
honom; det han ock lät sina medbröder i prestståndet få weta.
Deraf lifwades jag att göra R. ett dylikt tacksägelsebesök, hwilket
jag ej gjorde till en hemlighet. Jag märkte då, huru på de fyra
-
Rosenii lefnadsteckning.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
