Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det andra årtiondet af werksamheten i Stockholm.
239
–
uppenbara, att många, som företrädeswis talat om Jesu
efterföljelse, just dermed fint dragit sig undan för den korsfästes
forswäg och smädat dem, som werkligen följt Honom. Sådana
finheter skola wi lära förstå. Jag gör en betydande skilnad
emellan twå slag af lagiska menniskor, som ofta förblandas,
nemligen werkhelgonen och de mera lagista christna. Werkhelgon,
tecknade i Luc. 18: 9-14, taga för egen del saken måttligt strängt,
göra sin wissa religiösa dagordning fyllest och se sedan mera på
andra än på sig sjelfwa, äro obrutna, starka, kloka, stå ännu i
ganska godt förstånd med werlden, ehuru de också äro från
werldens gröfre wäsende afffilda genom religionen och gälla för christna.
Mera lagista christna åter kallar jag dem, som werkligen för egen
del nedslagna af lagen taga saken allwarsamt, men sakna den
fulla frid och frihet, som evangelium will gifwa, och derföre äf=
wen äro mera lagiskt nitälskande om andra. Hwad som
egentligen skiljer de förra och de sednare är, att de förra äro gjorda
christna och icke för egen del tillintetgjorda, nödställda; de
sednare åter äro födda, för egen del krossade, men mera lagiska.
Om dessa sednare tror jag, såsom du, att wi skola kunna förena
dem med oß, ja Gudi lof, mer och mer utblottade draga de sig
till slut allt närmare lifsfällan. Men de förra tror jag icke
såsom sådana helt förenas med oß; önskar det icke heller, n. b.
såsom sådana. Jag fruktar, att de äro redan för mycket förenade
med of; men Gud kan wäl sända ett wäder, wäcka en lärostorm,
som öppnar oß ögonen. Jag frågar: Hwar hafwa wi nu de,
som motswara teckningen i Luc. 18: 9-14? So, under samma
”läsare”-titel, som wi bära. Namnet farise betyder afstild, ty de
woro afftilda från werlden genom sin religiositet; många bland
oß behöfwa knappt wara afftilda från werlden och äro dock
upptagna ibland of. Wi få icke glömma faran af sådan
sammanblandning, faran af smitta. Det finns för christna ingen
farligare, finare, hemlighetsfullare snara, än då de ledas utåt, från
det inre till blott yttre werk, som man kommer ut med och icke
behöfwer blifwa syndare på; snart blir man då också af
werkhelgonen komplimenterad såsom en förståndig, redbar, begriplig, sund
och aktningswärd christen. O, hwad det smakar, emot att wara
en ”Lammets” dåre! Paulus säger: ”Om jag blott predikade
omskärelsen, så wore torsets förargelse om intet”. Och åter: ”De,
som wilja täckas efter köttet, nödga eder till omskärelsen, allenast
fördenskull att de icke skola förföljda warda med Christi fors”
(Gal. 5: 11, 6: 12). Mutatis mutandis så återfinner jag precis
samma sak i wåra dagar”.
Uti en predikan på andra söndagen efter Påft, § 23, öfwer
samma ämne som det omtalade n:o 4 säger Luther: ”Det är
godt, att man lär wäl känna Christus och förstå, att uti hans
rike äro swaga och sjuka menniskor, och att det intet annat är
än ett sjukhus, deri man finner idel skröpliga och sjuka, dem man
måste stöta. Men det befinna ganska få, och det jemmäl bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
