Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
Tionde Kapitlet.
dem, som hafwa evangelium och någon ande, emedan det är
den största wishet, man kan komma till... Ty naturens
klokhet är den, att man i Christi rike borde hafwa att göra med
bara förståndigt, förnuftigt och klokt folk, samt derom tala och
predika; men icke att man här skulle hafwa några swaga och
dårar att taga sig deras nöd an, icke till att roa sig dermed utan
till att hjelpa dem derutur, så att de måtte komma utur deras
synd och dårskap till rättfärdighet och sitt rätta förstånd”. Och
uti en annan pred. skrifwer han åter: ”Derföre är det den
högsta wishet under solen, den ganska få menniskor på jorden
hafwa, att man tror Christus wara hos och uti de swaga”.
Gifwa wi nu wår store lärofader rätt i dessa ord, skola
wi wißt icke funna neka, huru Rosenius såwäl i tal som skrift
fick nåd att ådagalägga mycket af denna ”största wishet, man
fan komma till”. Men såsom fariseerna i Jesu tid förebrådde
Honom, sjelfwa Herren af himmelen, att Han ”undfick syndare
och åt med dem”, läggande Honom till last just detta, som i alla
ewigheters ewighet skall blifwa ett ämne för frälsta syndares
lofsång tring thronen, och såsom fariseen Simon (Luc. 7) rentaf
twiflade, att Han, Herren Jesus, kunde wara sänd af Gud, der
före att Han så wänligt behandlade en synderska (v. 39)
blef ock denne hans tjenare af många sina samtida mißtänkt att
hylla synden, predika ett ”löst evangelium”, icke rätt winnlägga
sig om helgelsen o. s. w. derföre att Herren fått gifwa honom
mycket af denna ”högsta wishet under solen”, nemligen att
”tro Christus wara hos och uti de swaga” och låtasig wårda
om dem.
så
Men äfwen från ett annat håll gjordes under detta år
anmärkningar mot Pietisten. Uti n:o 10 af ”Evangelist kyrkowän”
finna wi under rubriken ”Luthersdyrkan” ett ogillande af ett i
n:o 10 af Pietisten infördt ”Samtal emellan twenne wänner”,
deri företrädet hos Luthers skrifter framför andra framhölls.
Det wälmenta syftet med införandet af detta samtal ser man af
några slutord, och det måste gillas af hwar och en, som har ögon
att se, hwilken wälsignelse kommit öfwer wårt land genom den
store reformatorns skrifter, gentemot all den skada som
åstadkommits genom spridningen af i en eller annan punkt wilseledande.
En af wår tids många glädjande företeelser, hwilken ock lofwar
frukt för en kommande, är ju wisserligen den rikliga spridning,
Luthers strifter fått under de sednare årtiondena. Wi tro ock, att
mer än en själ, som följt Rosenii anwisning och gjort sig
befant med wår store lärofaders werk, deraf haft wälsignelse;
såsom wi ock tro, att alla de, hwilka i någon mån bidragit att
widsträcktare sprida dessa, dermed gjort wårt folk ett
sannstyldigt gagn.
Att dessa anmärkningar emot Pietisten af bröder i Christus
emellertid icke gått spårlöst förbi Rosenius, se wi af några ord
i n:o 12 samma år, då han anmälde sin tidning till ny prenu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
