Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
Elfte Kapitlet.
hade emellertid genom allt detta gjort sig känd, och efter wid slutet
af 1861 med Rosenius träffad öfwerenskommelse öfwerlemnade
han den af honom redigerade missionstidningen åt stiftelsen att
hädanefter utgifwas på deß förlag och såsom organ för deß
hednamission. Rosenius qwarstod emellertid såsom tidningens
redaktör.
För att gemensamt öfwerlägga om åtskilliga wigtigare
frågor hade egaren till Stensnäs i norra Småland i Augusti 1861
till sig inbjudit några troende prester och äfwen lekmån,
hwaribland Rosenius. ”Wi anwände fem a sex timmar af de twå
dagarna till formlig öfwerläggning i wissa wigtigare frågor”,
så berättar Rosenius härom i bref till en wän. ”Ungefär en
fjerdedel af denna tid anwändes till behandling af kyrkliga
frågor eller christnas förhållande till det yttre kyrkosamfundet och
deß presterskap. Hudwudresultatet för of blef, att wi önskade of
och alla christna det finne af frihet och kärlek, som antydes i 1
Cor. 9: 19-22; Rom. 14: 5-17 m. fl. st. De öfriga
frågorna woro rent andliga, såsom: Hwad det är att drifwas af
Guds Ande; hwad att hålla Guds bud, då wi på samma gång
widkännas och lida af synd, hwilket ju är brottslighet emot
Guds bud” o. f. w.
Från denna resa berättade Rosenius stundom åtskilliga drag,
hwilka wäl kunna förtjena att allmännare meddelas till uppmun
tran för andra. Herren har ju intet anseende till personen, är
ock densamme i dag som i går och deßlikes i ewighet, alltid lika
redo att hjelpa och bewara alla fina barn efter hwar och ens
behof.
På wäg ned till Stensnäs hade Rosenius i sällskap med
en bröder, pastor W., anländt till Westerwik och derifrån med
ångbåt begifwit sig till lastageplatsen Gamlebyn, der de på
föranstaltande af wänner i Westerwit skulle få logis och behöflig
hjelp af en broder, handlanden L. Sent en söndagsafton i klart
augustimånsken ankommo nu wåra resande till Gamlebyn och
blefwo straxt något undrande, då ingen war dem till mötes. De
woro alldeles obekanta på orten, och deras bryderi ökades, då
ingen af dem, lifligt upptagna som de warit genom sednaste
erfarenheter af Guds werk i och omkring Westerwit, nu med
säkerbet mindes namnet på den person, som skulle emottaga dem.
Efter någon wäntan begaf sig då Rosenius upp på bryggan och
inledde ett samtal med några karlar, som stodo der. Genom
att fråga efter handlandena i Gamlebyn erinrade han sig snart
det förgätna namnet; den andra frågan war då, hwar man
skulle få reda på handlanden L. Derom kunde ingen af de
tilltalade något upplysa. Twenne afsides stående män fäste nu
Rosenii uppmärksamhet, och till dessa begaf han sig, frågande
åter efter samme L. På tillfrågan hwad han kunde wilja denne,
omtalade nu Rosenius, huru han och hans reskamrat, nyß an
komna från Westerwit och främlingar på stället, hade wäntat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
