Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åren för utläggningen af Romarebrefwet.
269
ningen, derpå hafwa wi många bewis dels genom bref, hwilka
från wårt brödrarike kommit till Rosenius med begäran om råd
i andliga frågor och bekännelse om den nåd, de fått erfara ge=
nom hans skrifter; dels ock genom en swenst broder, som på
sednare åren flitigt rest omkring i många delar_af_Norrige och
berättat oß, huru han på sin tillfrågan: ”När fick du det första
frälsande stygnet? när kom du till evangelii lif och ljus?” från
mer än en norst man och qwinna fått det swaret: ”Jag kom
att läsa den eller den artikeln i Pietisten och fick der se, hwad
jag förr aldrig sett” o. s. w. Under sednare år haswa spridda
artiklar ur de första 18 årgångarna äfwen blifwit färsfildt
öfwersatta i Danmark och utgifna i häften med titel:
”Hemmeligheder i Lov og Evangelium”.
Då nu utläggningen af Romarebrefwet med 1866 års
utgång war fullbordad, och beslut blifwit fattadt att låta den ut=
komma såsom särskild bok, wäcktes snart förslag att i norsk
öfwersättning utgifwa den äfwen i Norrige och Danmark. Efter
åtskillig twefan blef saken besluten, och subskriptionsanmälan
under loppet af följande år utfärdad i dessa wåra grannriken. Til
den bröder, som fått hela företaget om hand, skref Rosenius:
”Hwad priset angår, må det så uppgöras, att wårt högsta syfte,
själars wäl, måtte framlysa”.
Mot slutet af 1866 stref han till Scott om åtskilliga inre
och yttre erfarenheter: ”Dyre broder, gamle trogne wän! Sa,
du säger rätt, ”Herren är god, osägeligen, oupphörligen god”.
Det wittnesbördet will jag äfwen gifwa Honom. Och att Han
ock är ”oupphörligen” god, det är för ljufligt, det har jag ofta
börjat twifla på, i följd dels af min egen owärdighet, dels af
wissa underliga wägar, på hwilka Han för mig. Men då will
jag ock ihågkomma Davids ord: ”Lofwad ware Herren, att Han
mig en underlig godhet bewisat hafwer uti en fast stad.”
Uti ditt kära bref ser jag med gladt deltagande huru många
ögonskenliga bewis af Guds godhet, du fått erfara äfwen i det
yttre på denna tid, din resa i Amerika, full af utmärkelser och
uppmuntringar, din glädje af din familj, du ser dina barn i
Herrens tjenst widt ute på det stora arbetsfältet, du ser ditt
namn äradt äfwen med doktorstiteln. Huru jag gläds med dig
i allt, som kan göra dig glädje, då jag tänker på din kärlek och
dina utståndna lidanden för Swerige! Det har nu gått dig
efter Pauli ord: genom ära och smälek, och efter Jobs historia
att efter lidandet så dubbelt så mycket godt som förut.
”Afwen mig gör Herren mycket godt, ehuru icke så lysande
godt utan mer i det fördolda. Ännu ser jag icke något af mina
barn ute på Herrens Christi åker.... Mina största
uppmuntringar har jag i den wälsignelse, Pietisten fått werka öfwer
landet. Men jag är så rädd för det fina giftet af att blott weta
sådant, att jag genom den rädslan icke har mycken glädje. Ja,
måtte Herren i framgångens och ärans tid wara oß nådig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
