Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSEN BLAND KAMELIOR 9
snart basen till en människopyramid av fallna, som
obarmhärtigt hånades av de förbiilande, och i vilken
pyramid en arm eller ett ben av de ointresserade ansågs
som den största småsak i världen.
—
Kan man se någonting mera tragikomiskt än den här
galoppen? utbrast baron Fingal med strålande uppsyn,
i det han förtroligt lutade sig mot den starka skuldran
hos den ene av våra »studerande» författare. Vad säger
du, bror August, du man med ett hjärta av söder i ett
bröst av bergfast nord?
—
Sköna bild! svarade den tillfrågade spefullt och
lakoniskt.
—
Ligger det ingenting berusande i denna vilda
fröjd, denna sjuhelvetesglädje, som vrålar för att ge
sig luft, ty ett vanligt skratt vore för simpelt och för
litet?
—
Jag tycker mig se en skara rymmande galärslavar,
svarade »bror August» med ett lätt stammande, som
endast sällan förekom, och som då merendels utgjorde
en sorts trampolin, från vilken kvickheten tog sitt
språng. De vilja skratta, men ha inte tid, ty de höra sina
förföljares gevärskulor pipa så ljuvligt kring öronen,
de vilja skrika av fröjd, men de överröstas av la-larm-
trumman. Nej, den här glädjen liknar dansösernas löjen
under en finalattityd u-u-u-utan applåder.
—
Det hela ringlar som en jätteorm med fjäll av
idel grinande människoansikten, tilläde den yngre av
de »studerande författarna» för att också i sin ordning
försöka sig med en bild.
—
Det är glädjen i sin högsta potens, det är backan-
ternas yra! avslutade baron Fingal.
—
Nej, det är hin håle, som spelar, och mänsklig¬
heten, som består fi-fiolen. Fy tusan! Det är veder¬
styggligt, det är oskönt, det är kvinnligheten i sin för¬
nedring! Finns där en enda dam, som ler? Nej, alla
klamra sig fast som drunknande vid sina räddande
kavaljerer och märka inte att de flesta av herrarna ä
bara ha-halmstrån.
—
Så där ja! Där ligga två par omkull! utropade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
