Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 JOHAN JOLIN
ett nytt leende och ett par skälmska blickar, i förening
med följande diplomatiska vädjande till moderns por¬
trätt, som hängde över soffan i hennes sörjande makes
arbetsrum: — Lilla tjusande mamma Malvina! Skulle
du vilja, att din Fingal levde, tänkte och kände som en
torpare? allt sammanlagt var mer än nog att släta
fårorna i den missnöjdes panna, och, efter ett lindrigt
slag på slösarens kind och ett skämtsamt framkastat
»ärkeslarv!» gick den bedårade fadern att fördubbla den
lättsinnige sonens kreditiv.
Men, låtom oss återvända till den bullrande maske¬
raden.
—
Le galop infernal! skreko och tjöto tusentals
röster till den utmattade orkestern. Le galop infernal!
Denna helvetesgalopp hade blivit en favoritmelodi
för parisarna under vintern, och den vackra, fastän
vilda och avgrundsmässiga musiken hördes vid alla pu¬
blika baler.
Kapellmästaren torkade svetten ur sin panna, kas¬
tade en förtvivlad, men uppmuntrande blick på orkester¬
ledamöterna, och tillvinkade dem skyndsamhet. Det
var icke rådligt att låta den befallande och av danslust
sjudande folkmassan vänta många sekunder, om man
hade någon ömhet för sina instrumenter och icke ville
se musikläktaren stormad och intagen som en barrikad.
Ett dussin basuner, kontrabasuner eller domsbasuner —
himmeln vete vilket namn som är det rätta på dessa
gigantiska tonframbringare — och lika många represen¬
tanter av »den turkiska musiken» framvrålade, visslade
och klingade sina sataniska oljud, då och då inter¬
folierade med de mest himmelska toner från de mera
ljuva instrumenten, och nu började den vilda jakten.
Man kunde icke med ordet dans benämna detta loko¬
motivlika framrusande, detta ohyggliga anlitande av
armarnas, benens och lungornas alla resurser. Om man
till en början läste hej dlös glädje i de dansandes an¬
sikten, avlöstes detta uttryck snart av vildhet och ångest,
ty olyckligt det par eller den grupp — omarmande
sina grannar åt alla sidor — som stupade. Den bildade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
