- Project Runeberg -  Rosen bland kamelior /
27

(1928) [MARC] Author: Johan Jolin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ROSEN BLAND KAMELIOR 27
året för sju år sen, då pastorskan gick till det him¬
melska, anmärkte en äldre, kortväxt bonde, som, av
vänskap för sin av hela församlingen så högt vär¬
derade herde, själv täcktes deltaga i bärgningsarbetet,
ehuru han redan förut hade en son och två drängar
bland skördefolket.

Nej, I har rätt, Jan Helgeson! suckade pastorn,
det var ett välsignelsens år för min knappa mark, fast
Herren som gengäld tog ifrån mig mitt käraste på
jorden. Herren gav och Herren tog!

Välsignat vare Herrans namn! tilläde gubben
Helgeson, för att visa sig lika bibelsprängd som sin
pastor.
Men låtom oss litet närmare betrakta denne prästman
under de få minuter han vilar sig, stödjande sig mot
råglasset!
Det var en lång och mager, men kraftigt byggd ge¬
stalt, med ett uttryck av svårmod, men viljekraft i sitt,
trots solbrännan, bleka ansikte. De djupliggande ögo¬
nen överskuggades av ett par svarta, yviga ögonbryn,
som förlänade blicken något dystert, på samma gång
som något tilldragande, ty man blev liksom nyfiken
att betrakta dessa ögon på närmare håll, och då fann
man där inne i djupet en mildhet och värme, som man
icke väntat sig under det mörka ögonbrynsbuskaget.
Det var blicken hos den manhaftige krigaren, som
kan se vild och barsk ut, då han anfaller sin fiende,
men som snart därefter ljusnar av ömhet, då han för¬
binder den fallnes sår.
En främling skulle icke funnit det minsta av präst¬
man i denna figur, klädd eller halvklädd som han var
i det snövita, fast just ej så fina linnet, och i de svarta,
hemmavävda underkläderna, vilka med en läderrem hol¬
los fast kring höfterna. Det långa, mörka och grå-
sprängda håret hängde, itudelat i pannan långt ned
på den bara halsen, fastän en under arbetet frigjord
lock skuggade den trötte skördarens ena öga.
Snarare skulle man tagit mannen för en kraftfull

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:31:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/roskameli/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free