Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 JOHAN JOLIN
ilan Munkanäs och prästgården för att inrapportera frö¬
kens hälsotillstånd.
Holger satt på hästryggen dagen i ända, men som
han var född till centaur, tog han sin penitens helt
lugnt, och kände sig lycklig att på något sätt få gott-
göra sitt »obotliga fel», såsom han kallade det.
Ja, fröken Eleonore von Dörben hade verkligen, över¬
mätt på alla för henne tillställda nöjen, beslutit att en
dag roa sig alldeles själv genom en ritt till den egen–
domliga prästgården, vilkens sköna belägenhet hon hört
omtalas, och där hon dessutom hos dottern i huset gjort
en beställning av ett blomstergarnityr, som hon var ny¬
fiken att beskåda.
Nu låg hon där själv en bruten blomma, vilken
trädgårdsmästaren — läkaren — skulle försöka att på
bästa sätt åter sammanfoga, och — med naturen som
hjälpare och konsten som vårdare — giva tillbaka sin
förra fägring.
Frökens kammarjungfru, vilken trots den trångbodde
pastorns alla protester, skickats till prästgården såsom
sköterska, tog som bäst sin lilla eftermiddagslur i
Saras kökskammare, och hade överlåtit hela sjukvården
åt Oundla allena.
Patienten låg i en stilla och stärkande slummer, och
aftonsolen kastade sitt sista guld över hennes vita
örngottskudde.
Gundla hade tagit fram penna, färger och papper,
för att söka avteckna det vackra kvinnohuvudet, men
det nyss påbörjade arbetet var endast en skylt, en skärm
för det hon verkligen gjorde. Med bultande hjärta hade
hon framdragit en liten medaljong, som Eleonore bar
på sitt bröst, och vilken först slumpen och sedan
ägarinnan själv låtit henne betrakta.
Det var en ytterst enkel guldmedaljong, men som
genom sin form antydde ett arbete från förgångna
sekler. Eleonore bar den om halsen på en hårfin guld¬
kedja, och den infattade ett porträtt av en bildskön yng¬
ling på en sjutton eller aderton år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
