Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSEN BLAND KAMELIOR 49
—
Ja> jag hör till hans vanor, hans omgivning,
i Han skulle vara lika rädd att mista en favoritstol eller
! en favorithårborste, men han skulle hellre förlora sitt
barn än en enda flaska av sitt »livselixir», såsom han
j kallar en tinktur, ordinerad av en berömd, numera
’ avliden engelsk läkare, och vars recept han till sin
c förtvivlan har förlorat. Där har ni porträttet av den
faderskärlek, som kommit på min lott, och därför är
J det mig också alldeles likgiltigt vilkens bild jag bär
på bröstet.
Gundla stod just i begrepp att med några milda ord
tillrättavisa den omilda dottern, då kammarherren med
i ett besök avbröt de unga flickornas samtal.
—
Anfäkta alla höga trösklar! utropade von Dör-
ben, som stötte sin fot vid inträdet, och alla gamla
spikar i alla gamla hus! Se där! Rev jag inte sönder
min franska sko? Det finns inte en skomakare i hela
,
Sverge, som kan göra mig ett par promenadskor så
i
smidiga för foten, som de här. Lyckligtvis har jag
v kvar ett par dussin därhemma på Munkanäs, annars
i finge jag genast resa till Frankrike.
Och kammarherren synade med harm sina skodon,
■
men på samma gång med välbehag den smala, fina,
>
eleganta foten.
—
Ser ni, viskade Eleonore till Gundla. Han tänker
( först på sin sko och sin fot, och sedan på sin sjuka
c dotter.
I Den rike mannens barn med sin bittra klagan över
i sitt kärlekslösa liv verkade som en kylande balsam på
Gundlas glödande rikedomsdrömmar. Hon bad Gud
förlåta allt sitt knot, allt sitt famlande efter fördolda
skatter där inne i Frugrottan, och tackade lyckoför-
delaren av varmaste hjärta för det sällhetsmått, som
blivit henne tillmätt, och för en far, så överlägsen
alla de människor hon hittills lärt känna.
Men vilka nya, underbara, oförklarliga tankar och
känslor fingo makt med skön Gundla för varje gång
hon betraktade bilden av den där ynglingen, vilkens
porträtt Eleonore bar på sitt bröst?
4. — J o lin, Rosen hland kamelior.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
