- Project Runeberg -  Rosen bland kamelior /
139

(1928) [MARC] Author: Johan Jolin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ROSEN BLAND KAMELIOR I39

Ack, det har ju kommit så fort allt detta, viskade
Gundla och lade sin darrande hand i Fingals stöd¬
jande. Slag på slag! Förolämpning och upprättelse,
hån och hat å ena sidan, kärlek och lycka på den
andra.

Lycka! Hörde jag rätt? Himmelska ord, som sätter
kronan på min sällhet. Lycka! Förtjusande ord, jag
glömmer dig aldrig!
Och Fingal tryckte en glödande kyss på Gundlas
panna. Han ville icke förskrämma sin rädda duva med
en kyss på purpurmunnen. Han var för mycket diplo¬
mat, att icke synas grannlaga i en stund som denna, och
för mycket gurmand att icke hushålla med sin nya
lycka.

Och nu, för himmelns skull, låt mig genast lämna
det här nästet, utbrast Gundla. Jag bor på ett hotell
i natt och finner väl något passande i morgon.
Med dessa ord började hon genast ordna sig till
avflyttning.

Hyenorna kunna hålla ord med sin hotelse, in¬
stämde Fingal. I den sinnesstämning, vari jag försatte
de hulda, sky de ingenting för att hämnas. Håll dörren
reglad och släpp ingen in, tills jag om några mi¬
nuter väntar vid bakporten med ett ekipage, som skall
föra min Gundla till första och bästa hotell i hela
Paris.
En fjärdedels timme senare återvände Fingal lagom,
för att med egen hand hjälpa sin sköna att bära
kappsäcken utför baktrappan. Ännu några små paket
och askar ner till vagnen, och allt var klart. Fingal
konvoluterade trettio francs drickspengar till portvakten,
och lade brevet på toalettbordet, under försäkran att
han hade laglig rätt att vara kassör för sin fästmö.
Nu hördes häftiga bultningar på dörren och sorl av
människoröster. Utan att svara smögo Fingal och
Gundla tysta som skuggor utför den mörka trappan,
stego upp i vagnen och rullade bort utan att störas eller
förföljas, ehuru just i samma ögonblick portvakten an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:31:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/roskameli/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free