Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSEN BLAND KAMELIOR 155
—
Ännu går det ingen nöd på mig! mumlade Hjor¬
ten med en dyster blick, som endast kunde uppfångas
av golvet.
—
Jo, det syns det! Har du inte fastat dig mager
som en klädhängare och blek som en nyrappad kalk¬
vägg. Skina inte dina så kallade klädeskläder som siden¬
sars, tack vare gamla Saras myckna borstande.
—
Det är inte nöden, som vållar min blekhet, det är
saknaden, det är oron, det är längtan efter henne,
henne, min skatt, min ögonsten.
—
Vår skatt, vår ögonsten! torde min herre uttrycka
sig, ty jag, hennes guffar, på vars knän hon gungat
snart sagt lika ofta som på far sins, torde väl också
ha en liten smula rätt att hålla av den långa ungen.
Vet du, Emanuel, att jag kan inte tänka på den där
människovarelsen, utan att få en propp i halsen och
lite vått i ögat. Och lade inte mina år kapson på mina
känslor, så hade jag visst redan friat till Gundla en
tre, fyra gånger och fått korgen sju eller åtta.
Kronofogden tryckte med tummen och pekfingret på
sina ögonlock, så att en liten kaskad av tårar trillade
ned på de högröda kinderna.
—
Ja, skulle det nånsin vara värt att offra sitt här¬
liga, lyckliga ungkarlsliv, så skulle det vara just för
en sådan kvinna som Gundla, en sådan där gasterande
ängel, som låter oss glänta litet smått bakom ridån för
lycksaligheten. Fy attan, sådan lipjakob jag har blivit
i dag, fortsatte kronofogden, i det han torkade sina
kinder med sin stora silkesnäsduk. Jag har annars farit
till stan i dag för att gå i kyrkan, men när jag kommer
till dig, är det alltid högmässa för mitt hårda fogde¬
hjärta.
—
Jag hade också ämnat mig i kyrkan, svarade pas¬
torn, för att höra den berömde pastor Hulting. Han är
pietist, men är det av fullaste övertygelse. Det är
dessutom en verkligt from och genomhederlig man, en
sådan för vilken hjärtat alltid får öppet öra, om också
förståndet sovrar litet av hans föredrag. Det gör mig
gott i själen att höra honom. Ska vi följas åt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
