Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSEN BLAND KAMELIOR 165
»Fader!
Jag vågar inte längre kalla dig: älskade fader! ty jag
har svikit min kärlek och min tro till dig, jag vågar
inte längre kalla mig din dotter. Den unge man, min
landsman, som jag så noga beskrev i mitt förra brev till
dig, och för vilken jag anropade din välsignelse, min
fästman, såsom jag i denna stund trodde mig ha rätt
att kalla honom, om du i vanlig ordning besvarat min
skrivelse, min fästman är din dotters baneman. Nej,
mera än så, ty vad är döden mot vanäran?
Fader, du har inte velat att jag skulle tro på den
hemska sagan om en dfäval. Himmeln har straffat dig
och mig för vår otro. Djävulen går omkring i denna
världen, men inte i ett fasansfullt vilddjurs skrud, inte
ens i uselhetens och lumpenhetens, såsom vår ovän
Tovenius, nej, han lånar anletet av en Herrens ängel,
stämman av en seraf, och hans ord komma hjärtat att
darra av lycksalighet. Han bedövar våra sinnen, om¬
giver oss med rörande ömhetsprov, inbjuder oss på
förtjusande små fester, där de tusende ljusen alla äro
små irrbloss, som bedåra oss och locka oss ned i
fördärvets djup. Han smeker våra öron med hemlands¬
toner, lockar tacksamhetens och hemlängtans tårar i
våra ögon, låter oss vila våra trötta lemmar på kuddar
av ejderdun och släcka vår törst med fina förrädiska
viner, som hölja hjärnan med töcken och göra stunden
till en himmelsk dröm, men ur vilken vi vakna på
botten av en avgrund.
Jag har flera gånger denna morgon sökt att ända
mitt usla liv, men tanken på Gud, som förskjutit mig,
och dig, som skall förbanna mig, har hållit mig tillbaka,
ty Gud är barmhärtig, och du skall leva till den dag,
då du skall välsigna den, som vill leva endast för att
försona.
Min tankegång är förvirrad, du ser det av mitt brev,
men jag kan inte skriva om det. Jag försvinner med
denna stund från världen, från dig, från alla, som känna
mig, och jag vill uppträda okänd bland idel nya män-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
