Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSEN BLAND KAMELIOR 169
—
Jag har ingenting hört, kan således ingenting
lova! jämrade Tovenius, i det han, såsom han trodde
obemärkt, blinkade åt sin hustru.
—
Vi hade väl annat att göra än att stå och lyssna,
bekräftade kyrkoherdens värdiga maka, i det hon besva¬
rade blinkandet med en min av självbelåtenhet över
sin förmåga att finna sig. Himlarnas himmel! Jag tror
att kyrkoherden får sig ett blått öga!
Lanthandlaränkan kallade gärna sin man för »kyrko¬
herden» liksom för att erinra om hans höga värdighet.
—
Får han inte mera än ett? hånade kronofogden,
som på sin väns tysta föreställningar äntligen släppt
sitt offer. Det var skada det, att nyckeln och nyckel¬
hålet lönade sin beundrare så illa. Hade hans helighet
stått rak som det anstår en hederlig man, så hade han
inte nu blivit med rätta brännmärkt för sitt usla dåd.
Men si, det säger jag förvisst, att blir den hemlighet,
vi talat om där inne, och som ingen känner mera än
Gud och vi, kringspridd till föda åt förtalet här i
orten, då piskar jag skurken så gul som han är ful, och
så blå som jag kan rå, om det också skulle kosta mig
både min tjänst, mitt anseende och min frihet. Förstår
nu hans helighet piken?
Den hetlevrade talaren såg ut som om han kunde
hålla ord, och det såta paret skyndade med stor iver att
komma sina färde.
—
Jag har nödgats låna en vit halsduk och ett par
kragar av min herr bror! stammade Anders Samuel.
Nöden har ibland ingen lag.
—
De behöva inte återlämnas personligen, svarade
Hjorten kallt.
—
Ska visst aldrig mera genera, varken jag eller
kyrkoherden, puttrade dennes fru. Sådana människor!
och på en sådan dag!
—
Jag ska ge pojken en tolvskilling för att han må
köra försiktigt på återvägen, replikerade kronofogden.
Man kan inte alltid vara hågad här i huset att ta emot
sådant, som stjälpes ut i vägrännilen.
Men när kyrkoherden ville sticka en liten silverslant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
