Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSEN BLAND KAMELIOR 209
genomskådat er. Ja, miss Gundla, låt mig skänka
mitt anspråkslösa, men obefläckade namn åt det barn,
som är er glädje och er förtvivlan, det barn, som gör
sin fromma, rena, oskuldsfulla mor till hycklerska och
skådespelerska, det barn, som är er förnedring och
er upphöjelse, er vanära och er högsta jordiska sällhet.
Jag har under dessa år bevittnat era strider och era
lidanden, er fromhet och er undergivenhet under Guds
straffdom. Tro mig, jag talar i försonarens namn, vad
ni brutit har ni längesedan försonat, och den skam, som
ni ännu tycker hänga lik en klippa över ert huvud,
den vore det en ära att få bära jämte er. Gundla,
ärbara och dygdiga, fast bedragna och vanärade kvinna!
Bliv min maka och skänk åt det barn, som ni av¬
gudar, rättigheten att äga en mor och en far!
—
O, min Gud, ni vet då allt, alla veta det kanske
runtomkring mig? viskade Gundla kvidande.
—
Ert modershjärta skall inte vara mäktigt av en
fortgående förställning, det skall snart bli en för¬
rädare inför andra såsom det längesedan blivit det
inför mig.
—
Och ni skulle vilja...
—
Dela ert martyrskap för sanningen? Ja, jag skulle
ingenting fördölja, men med stolthet inför världen
och med ödmjuk tacksamhet inför Gud räcka handen
för att upprätta den, som fallit så som ni.
Mr Richardsson hade fattat Gundlas hand och över¬
höljt den med sina kyssar. Han tycktes nu fråga
hennes ögon om han i dem skulle läsa livet eller döden.
—
O, min Gud, det finns dock ännu guldren dygd
och heder i ett manligt hjärta! utbrast Gundla i det
hon med hänförelse betraktade den man, som, aktad av
så många tusende för sin fläckfria vandel och sina
genialiska predikningar, kunde se vägen öppen till de
högsta andliga äreställen, och som likväl nu med
blygsamhetens och självförnekelsens hela ödmjukhet
bad om sällheten av en kvinna, som alla hade rätt att
förakta.
Gundla betraktade den ädle mannen med tårskim-
14. — J oli n, Rosen bland kamelior.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
