Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 JOHAN JOLIN
Halvdan och Ragnar voro redan stadgade män, den
förre vice häradshövding, den senare akademisk lärare.
De hade troget åtföljt farbror Jakob på hans upptäckts¬
resor efter en passande egendom och slutligen funnit
en, ej långt från Öresund och med utsikt över havet.
Den härliga parken av väldiga bokar och ekar, ordnad
i engelsk stil, den enkla, men komfortabla byggningen,
det avskilda, men likväl icke dystra läget, allt borde
behaga Gundla, som i omsorgerna om sina många
blivande underhavande borde få en verkningskrets, efter
vilken hennes hjärta strävade.
—
Det är ju ändå knäveln till kvinn,a att sköta sig!
utropade kronofogden en dag till Ragnar och Halvdan,
vilka, ännu ungkarlar, fortfarande bodde i samma hus
som den käre farbrodern. Här har jag nu slutsumman
av kapitalet till och med förra månaden. Femhundra¬
tusen riksdaler och litet krafs därtill. Gör mej det efter,
pojkar, om ni kan.
Jakob Tysell hade övertagit ledningen av Gundlas
affärer och skötte det kapital hon överflyttat till sitt
fosterland.
—
Visst är det sant, att hon fick ärva trehundratusen
av den där hedersmannen Lobkins, men resten har hon
arbetat ihop med egna krafter, och det trots sin stor¬
artade välgörenhet. Men också tror jag, att hon för-
blommerat hela världen, alltsedan hon fick högsta pri¬
set på parisexpositionen. Ja, Gud välsigne den ängeln
och allt vad hon företager! Saretta lilla, sitt stilla,
gumma, vid dina åtti år, men skicka någon av dina
substituter hit med lite punsch åt gossarna och toddy-
elementer åt mig. Vi ska dricka Gundlas skål!
Men gamla Sara stultade själv fram med det begärda,
fastän hon nödgades bära det i flera omgångar, ty hon
hade en kryckkäpp i den ena handen.
—
Hur mycke var det nu alltsammans? frågade den
gamla, som var van att få del av allt, som rörde
familjen.
—
En halv million, Sarettan lilla! upplyste krono¬
fogden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
