Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSEN BLAND KAMELIOR 215
—
Å, herre min skapare! Jag höll på att tappa
konjaksflaskan! Ja, ja, gammal är äldst. Vad var det
jag spådde, när hon var liten. Hon blir både rik och
förnäm, sa jag. Rik är hon nu med besked, och den som
är rik kan när som helst vara förnäm!
Men vi begagna fantasiens ballong och föra läsaren i
den hän över havet till det gamla England och till
det vimlande London.
Innanför de storartade och praktfulla salar, vilka
utgjorde det konstnärligt ordnade orangeri, från vilket
den förnäma världen i London, för att icke säga Eng¬
land, försedde sig med konstgjorda blommor, frukter,
fåglar och insekter, hade Gundla sitt lilla enskilda
arbetsrum vid sidan av ett kontor, vars göromål sköttes
av två fruntimmer.
Från själva Frankrike och från Paris hade den om¬
tyckta flöristen beställningar, och madame Latour, som
ännu icke slagit sig till ro, brann av harm över sin*
okända medtävlarinna.
Gundla hade nyss slutat sista handläggningen vid en
stor bukett, vars illusoriska naturtrohet hos mästarinnan
själv framkallade ett belåtet leende. Arthur Stranger
stod lutad mot det höga ryggstödet på hennes stol och
betraktade skiftesvis sin älskade tant och hennes be¬
undransvärda arbete.
Ynglingen hade för några veckor sedan konfirmerats
och stod där nu, en hög och smärt gestalt, som ovill¬
korligen tvingade åskådaren till beundran. Klädd med
den smakfulla, nobla enkelhet, som är karakteristisk
för en ung engelsman av god ton, rörde han sig med ett
behag och en elegans, som vanligen icke tillhöra den
så fult betitlade »slyngelåldern». Dock, Arthur Stranger
tycktes, trots det barnsligt veka i hans ansikte, som
antydde en ålder av sexton eller sjutton år, genom
det vemodigt allvarliga i blicken snarare vara en tjugu-
åring.
Man återfann i hans sköna ansikte nästan ingenting
av Gundlas drag, om icke den finbildade näsan och
den djupblå färgen på ögonen, däremot var han ända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
