Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSEN BLAND KAMELIOR 229
—
Min gamle far, som ligger och vilar ombord, är
skicklig doktor, förklarade Gundla, om vi bara hade
fröken Rosalie lyckligt och väl där nere.
—
Den saken kan jag hjälpa. Jag bär vår lilla ving-
brutna fågel dit ned.
Arthur skyndade fram för att lyfta lilla älvan på
sina armar.
Men rodnande ända upp till hårfästet svarade Rosalie,
att hon då hellre skulle krypa utför bergsstigen.
Dock, det fanns ej annan utväg. Gundla ordnade på
bästa sätt den älskliga bördan, och draperade Rosalies
klänning, där hon omsider satt på Arthurs arm. Sjung¬
ande en hurtig engelsk visa, dansade ynglingen utför
klippstigen med sin lätta och ljuva börda, följd och
hejdad då och då av modern, som med vemodsfulla
blickar beledsagade den täcka, rörliga gruppen.
Vid en avsats i berget sorlade en liten källådra.
Rosalie bad att få bli nedsläppt.
Sedan den raske bäraren blivit beordrad att hålla sig
på vederbörligt avstånd, översköljde Rosalie sin skadade
lilla fot med det friska vattnet. Efter en stund kunde
hon åter stöda sig på den, och med skälmaktigt trium¬
ferande min förklarade hon, att den »vingbrutna» fågeln
åter kunde flyga.
Arthur såg helt snopen ut över sitt avskedande.
—
Det här var en högst märkvärdig källa, förklarade
ynglingen. Den måste vara en liten gren från själva
dammen Betesda. Om jag hade en mejsel skulle jag
på den här upprättstående flata hällen inhugga en in¬
skription: »Här botades på ett ögonblick högvälborna
fröken Rosalie Edelhjerta.»
Gundla spratt till vid namnet Edelhjerta. Det hade
så mycken likhet med det namn, som var inmejslat i
hennes minnen, och hon hade icke hört det förrän nu,
ty under avskedets vimmel och resans hotande äventyr
hade hon haft annat att tänka på än sin unga skydds-
lings tillnamn; hon begagnade tilltalsordet »fröken
Rosalie», såsom dennas kammarjungfru brukade göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
