Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 JOHAN JOLIN
Ynglingen kastade sig ner på mossbänken, knäppte
samman sina händer, och vaggade fram och åter med
sitt vackra huvud.
Gundla såg på honom med ett uttryck av den dju¬
paste smärta. »Vid hans unga år redan drömmande om
kärlekens lycka och lön.» Men en annan röst viskade
till svar: »Han är sjutton år, hans mor var inte många
dagar äldre när hon började drömma.»
—
Ack, varför sade du mig någonsin, att du var
min mor! klagade Arthur. Jag hade då nu utan rys¬
ning fått älska min lilla älva, min lilla tjusande älva!
Gundla kände det avsiktslösa dolkstynget och blek¬
nade. Hon satte sig ned vid sonens sida, fattade hans
hand och sade med mild stämma:
—
Fasar inte Arthur vid sina tankars hemska konse¬
kvenser? Om min kärlek var ett brott, hur skulle du
väl då benämna din?
Arthur kastade sig gråtande till moderns bröst.
—
Hur länge skall jag kunna tro på ömhet hos en
son, för vilken jag lidit så mycket, men som ändå
för den första unga flicka hans tjusta öga skådar,
gärna vill offra fröjden att veta vem som givit ho¬
nom livet?
Men nu var det Arthurs tur att sjunka ned på sina
knän och tigga om förlåtelse. Han kysste med brin¬
nande häftighet moderns händer, blickade upp mot
henne med tårglänsande ögon och sade:
—
O, förlåt, förlåt och glöm mina tanklösa ord! Jag
vill tacka Gud, som öppnat mina ögon vid randen av
bråddjupet och jag skall tygla mina känslor från
gryende kärlek till glödande ömhet för den, som jag
numera har rätt att älska som en syster. Ack, låt mig
säga henne allt, låt henne genom mig förnimma hur
våra unga hjärtan hade rätt att söka varandra.
—
Nej, nej, Arthur! avbröt modern med häftighet.
Bevara ännu hennes heliga ungdom från att oskäras
av föreställningar, som måste bli henne gåtlika. Und¬
vik snarare att visa henne denna ridderliga uppmärk¬
samhet, som så lätt kan komma hennes unga sinne att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
