- Project Runeberg -  Rosen bland kamelior /
244

(1928) [MARC] Author: Johan Jolin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244 JOHAN JOLIN
sande seglaren in i hamnen. Man såg gifta män, vilka,
hemligt eller öppet trotsande opinionens dom, besökte
dessa fester, givna av en man, vilken lika sofistiskt
som fräckt vågade påstå, att han »tjänade civilisationen»,
och man såg bedagade rouéer, vilkas år och bräcklig¬
heter i stället borde ha hållit dem hemma vid den
husliga härden, där sökande skydd hos botgörelsen
och ångern för sina många anklagande minnen.
Men dessa synder, dessa brott och laster, för vilka
våra lagar visserligen ha straffets nesa, men för vilka
våra lagskipare äro slagna med blindhet, tränga förgif¬
tande ned från samhällsträdets lövverk till dess rötter och
åstadkomma denna murkenhet, som röter hela stammen.
Fanns då ingen makt på jorden, som kunde sätta
en damm för detta lättsinne utan gränser hos Fingal?
Ägde icke det hämnande ödet i sin rika förrådskammare
någon bidande Arbaces för denne moderne Sardana¬
palus? *
Vägledd av en resbetjänt, rullade en hyrvagn uppåt
Norrmalms bakgator och stannade slutligen utanför den
dunkelt upplysta byggning, som utgjorde liksom en
skyddande förmur mot åskådare och lyssnare till fest¬
ligheterna hos baron Elghjerta.
Gundla, Rosalie och Arthur hade i skymningen an¬
länt till huvudstaden och tagit in på ett av dess för¬
nämsta hotell. Men den längtande dottern kände ingen
trötthet vid tanken på att vara den älskade fadern så
nära. Hon knappast vidrörde middagsmaten, utan räk¬
nade blott minuterna till den sorgligt ljuva stund,
då hon kunde få överraska den vemodsfulle, tröstlöse
änklingen, som säkert i enslighet höll helig årsdagen
av sin makas död.
Gundla hade lovat beledsaga henne till porten, och
att, sittande i täckvagnen, avbida slutet på Rosalies
besök, likväl på villkor, att den unga flickan icke med
ett ord antydde miss Hinds bekantskap med fadern,
eller att Gundla väntade i åkdonet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:31:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/roskameli/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free