Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSEN BLAND KAMELIOR 251
Rosalie slöt sig ångestfull och betagen av en oför¬
klarlig oro närmare sin beskyddarinna. Gundla stod där
i sin höghalsade stålgrå atlasklänning, på en gång så
enkel och så dyrbar, likt en ärbarhetens genius mitt¬
ibland alla dessa damer, vilka redan tycktes kostymerade
för tablåerna ur grekiska mytologien, och kastade på
dem en blick, full av kvinnlig värdighet. Aldrig hade
hennes hållning och hennes sköna anlete mera på sin
plats framkallat bilden av en förolämpad furstinna.
Om de beklagansvärda varelser, som utgjorde blom¬
man av baron Fingals societet, vid Rosalies uppenba¬
relse plågats av blygselns pinsamma förlägenhet, så
kände de sig nu vid Gundlas alldeles förkrossade.
De böjde ovillkorligen sina annars så trotsiga huvu¬
den och slogo ned sina blickar inför den kvinnliga
dygdens majestät.
De kände ej att denna furstinna, såsom Gundla syntes
inför dem, hade med tusen genomkämpade strider åter¬
erövrat sin en gång förlorade krona, de kände ej, att
den olyckliga kvinnan i detta ögonblick ödmjukt tackade
Gud för sin räddning och sin upprättelse.
—
Mitt herrskap! sade Gundla milt, men värdigt, i
det hon med en avskedstagande blick överfor det häpna
sällskapet. Säkert är det ingen av er, som i sitt hjärta
ogillar, att jag i denna stund berövar en far sin dotter
eller hans gäster en för dem så föga passande värdinna.
På årsdagen av hennes mors död bör hon i stillhet och
lugn sluta dagen med frommare känslor än dem, som
kännas här i — nöjenas krets, och med förböner för
en far, vars hjärta tycks ha inrymt alltför liten plats åt
heliga minnen och åt sin oskuldsfulla dotter.
Den arma flickan sökte förgäves genomtränga gåtan
av de hemlighetsfulla orden. Hon blickade frågande
på sin far, som stod där i detta ögonblick blos¬
sande röd, men svarslös. Någonting dunkelt i hennes
inre sade henne, att det var ensamt hos miss Gundla
hon borde söka skydd.
—
Vi träffas snart igen! sade hon i det hon gjorde
en hastig och barnsligt ödmjuk nigning för sin far,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
