- Project Runeberg -  Rösten av en som ropar i öknen /
117

(1928) [MARC] Author: Bengt Oxenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

117

jag giva eder ro. Icke heller säger han: Mina ord, min
predikan är jordens salt — såsom han sade: de ord jag
säger eder äro ande och äro liv; ingen känner Fadern
utom Sonen och den, för vilken Sonen vill göra honom
känd.

Utan han säger: I ären jordens salt, Just på er, ni
stackare, som inte kunnen komma ut med ett enda av
mina bud, just på er lägger jag uppgiften att vara
jordens salt. Nog känner jag er, "I, som ären onda" (Luk.
11:13) : jag vet, att en av eder skall förneka mig och
de andra fly och lämna mig allena i min bittra kamp,
jag vet, att medan jag går att lida och dö för er, skolen
I tvista om, vilken av eder skall vara den störste; jag
vet, att det skall vara på samma sätt intill tidernas
ända: att mitt evangelium med nätt nöd skall klara sig
tiderna igenom, att det skall förvaltas av den ena
kyrkan efter den andra, som förfaller till världslighet,
människostadgar, andaktspjunlc, lärostrider och käbbel med
varandra, vem ibland dem skall vara Kristi rätta kyrka
och ensam bestå av Guds barn.

Och likväl säger han inte: I skolen bliva jordens salt,
utan han säger: I ären jordens salt. Är det ett hån,
detta ord? Eller vet han så litet vad han här säger —
han, som annars "icke behövde någon annans
vittnesbörd om människorna, ty av sig själv visste han vad i
människan var".

Ack nej! Men han vet, att där hans evangelium, hans
ande och hans ord får bo ibland oss, där skall det än
här än där leva en eller annan människa, som i sitt inre
så saltats av detta jordens salt, att han, under mycken
bävan och bön, får kraft att försaka världen och
lus-tarna i sitt eget kött, att han förmår, då och då, giva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:32:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rosterop/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free