Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
ut sig i en verkligt självuppoffrande handling, kanske
förmår viga sitt liv åt andras tjänande. Han känner
varje tyst och trogen pliktuppfyllelse, som icke gör sin
gärning för att bliva sedd av människorna. Han ser
var stilla självförnekande handling, där någon med
Jesus till förebild "i det fördolda" avstår från att göra
sin rätt gällande, utan hellre lider orätt än att väcka
strid. Han känner varje flyende av köttets lust, även
där begärets stillande till synes kunnat ske utan att
därmed vålla föi’förelse, i det enkla — "enfaldiga" —
syftet att lyda Guds klara bud och för att hålla det egna
hjärtat obesmittat. Han känner varje själ, som så
lämnat sin sak i Herrens hand, att han i förlitande på
honom, som giver korparna deras mat och liljorna deras
skrud, söker först efter Guds rike och hans
rättfärdighet och mindre oroar sig för sitt dagliga bröd än för
att det står så illa till i Jesu församling.
De må vara än så få, än så små — ja, än så skröpliga
— dessa sanna Jesu lärjungar; de finnas dock, än här,
än där. Och de äro salt. När världens barn — de må
sitta på en krog eller i en kyrka eller rent av vara klädda
i prästkappa eller predikantrock — se en sådan Jesu
lärjunge och "se hans goda gärningar", då är det
för dem som "salt i surt öga". Då hitta de väl idel
tillgjordhet eller själviska bevekelsegrunder bakom ett
sådant liv, då veta de nog knappast hur de bäst skola få
en sådan en beljugen och förtalad — men de gå dock
från mötet med en sådan Jesu lärjunge med sårat
samvete, där ljöd dock i deras inre "rösten av en som
ropar i öknen", och den rösten ha de svårt att bli kvitt.
De kunna tysta den till en tid, men den kommer igen,
det blir som en dov vånda i själens djup.. . och vem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
