Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Naturens Gud — samvetets Gud —
frälsningens Gud.
Högmässopredikan på Midsommardagen 1027 i Danderyds kyrka,
II årg.
Text: Mark. 6: 14—20, innefattande berättelsen om hur
Johannes Döparen lialshugges på Iierodes’ befallning, sedan Herodias’
dotter dansat för konungen oeh hans bordsgäster.
Varje midsommar står en kyrkans präst inför samma
svårighet: folket — även det som samlas i kyrkan —
firar naturens fägring i dess högsommarglans, och han
skall tala —- om "en halshuggen man", om ett av de
hemskaste dramer som någonsin utspelats i
mänskligheten. Ty inte sant: det var dock ett bittert öde som
blev hans, denne samvetets orädde tolk, denne
botpredikant i öknen, som en gång nått en sådan ryktbarhet,
att "folket från Jerusalem och hela Judeen och bela
trakten omkring Jordan" gick ut till hans predikstol,
som kanske utgjordes av ett klippblock i öknen. Om
han ändå fallit offer för Herodes’ egen vrede, för det
.sårade samvete i en mans bröst, som ban själv sökt
väcka från försoffningens och lastens bolster! Men att
lill sist. falla för en lysten och härsklysten
äktenskaps-bryterskas hämndbegär och en slinkas lättsinniga lek,
det var dock en bitter lott för alla tiders störste
botpredikant! Inte sant: här ha de konflikter ett
människoliv kan rymma stämt möte på ett sällsamt sätt!
Svårigheten att å den dag, som i folkets sinne är vigd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
