Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’296
åt högsommarens fest, tala om botpredikanten och hans
bittra öde ökas av att detta sammanträffande är en ren
tillfällighet, en almanackans nyck, kunna vi säga. Ty
att Döparens speciella dag blivit förlagd till detta
datum har sin grund i den evangeliska traditionen och har
intet samband med att naturen nu står i sitt högsta flor.
Är det förnimmelsen av dessa kontraster, som givit
dem, vilka redigerat vår evangeliebok, ingivelsen att som
överrubrik till alla midsommardagens texter sätta:
"Jord och himmel"?
Låtom oss här idag begagna denna fingervisning och
till ämne för våra betraktelser taga:
Naturens Gud — samvetets Gud — frälsningens Gud.
Varje söndag bekänna vi i vår första trosartikel:
"Jag tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och
jordens skapare."
Tycker du, att denna tro är något enkelt och
självklart, ett resultat, till vilket tanken ovillkorligen måste
leda?
Har din tro ingen djupare grund, är den snarare att
beteckna som tanklöshet.
Ty om du blickar ut över världsaltet — "himmel och
jord" —• sådant det ter sig för vaken ocli nykter
iakttagelse, inte är nu det något enkelt och självklart, att
bakom alla dessa väldiga materiemassor, stundom
fördelade i jättelika klot, som snurra kring varandra i en
ändlös rymd, stundom upplösta i nebulosor, som
måhända efter myriader år skola förtätas till nya klot,
sedan de gamla kanske drabbats av den kosmiska döden,
att bakom allt detta och bakom allt, det liv, som på ett
gåtfullt sätt flammat upp under en relativt kort tid på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
