Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’312
som du — redan lagt bort att kämpa emot! Och du skall
få se: rösten, den där rösten, som redan börjat förtona
i fjärran, ljuder åter med klar och nära klang. Gud
är dig åter en levande verklighet, ja, närmare, klarare
än ditt eget dunkla inre med dess orediga massa av
stridiga drifter. Då blir det åter ljus i ditt inre, fasthet
och hållning i din livsföring, reda i din tankegång.
Men viker du sen åter bort i olydnad, börjar du söka
tubba ditt samvete, resonera med Gud om vad som kan
vara hans vilja, om det nu kan vara någon förnuftig
mening i det eller det budet... du gör ju ingen någon
skada med detta, som väl i grunden är din rättighet.. .
och som inte är annat än något enkelt mänskligt. .. och
alla andra göra ju på samma sätt... Ja, i samma stund
skall du förnimma, hur gudsbilden i ditt inre åter
börjar få dimmiga drag, rösten, Guds röst, förtonar i
fjärran, beklämningen och ofriden hålla åter sitt intåg i
själen, och hela universum löses upp för dig i ett
förvirrat spel av meningslösa och stridiga "naturkrafter".
Ja, den lille Samuel liar så rätt, så rätt. Säg du som
han: "Tala, Iierre, din tjänare hör." Gör du som han:
gå åstad och lyd! Och du skall alltid kunna höra Guds
röst.
Det har funnits en — det ha vi redan antytt — som
hörde Guds röst tydligare än pilten Samuel. Det var
han, som redan vid tolv års ålder stod i Jerusalems
tempel, mitt ibland de äldste och de skriftlärde, och på sin
moders häpna fråga, hur han kommit dit, svarade:
"Vissten I då icke, att jag bör vara, där min Fader
bor."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
