Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’311
mina naturliga drifter ocli ett sådant intrång i mitt
privata liv? Nu är Guds vilja på en gång något bestämt
och något för mig bindande.
Vadan då all denna tvekan? Vadan all denna klagan,
att det är så svårt att verkligen höra Guds röst? Ja,
vadan all denna svårighet att förnimma Gud som något
verkligen otvivelaktigt existerande? Varför blir bibeln
för så många en död bokstav och samvetet ett bleknat
barndomsminne ?
Det är på dessa frågor berättelsen om den lille
Samuel i tabernaklet i Silo ger ett så träffsäkert svar.
Märkte du det ej? Förstod du ej, vari det låg, detta
träffsäkra, vägledande svar? Jo, det var just i det svar
pilten till sist gav, när Gud för fjärde gången ropade
på honom, och då han sade: "Tala, Herre, din tjänare
hör."
Om en tjänare får en befallning av sin herre och han
svarar: "Jag har hört din befallning, och jag är din
tjänare", så betyder ju det: jag går att lyda.
Här ligger roten till allt detta tal om att Gud är oss
så oåtkomlig, hans röst så svår att höra. Den var icke
svår att höra, men du lydde icke. Oeh för var gång du
icke lydde, blev rösten allt dunklare, allt mera avlägsen,
och Gud själv vek längre och längre bort från dig, i ett
dunkelt fjärran.
Men gå i morgon — nej, i kväll — åstad och lyd den
Guds vilja du förnummit, gör det eller det, som han
ålagt dig, gå och försona dig med den kamrat du så
länge burit agg till, lägg bort den eller den fula ovanan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
