Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationella problem. Tre föredrag av kanslichefen Per Jacobsson - Nedrustningen (12 september) - Rättsskydd åt minoriteterna (19 september)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
icke lett till något resultat, utan Förbundets olika kommissioner ha
hittills endast ”utrett” frågorna. Endast på det sjömilitära om-
rådet har en viss begränsning av större fartygstyper utförts genom
Washingtonkonferensen av 1921. De svårigheter, som stått hind-
rande i vägen, ha väsentligen sammanhängt med den bristande känsla
av säkerhet, som ännu utmärker det internationella samlivet. I nå-
gon mån torde även ovissheten om vad folkrätten föreskriver, sär-
skilt beträffande rätt till blockad, ha verkat hämmande. Det vill
emellertid synas, som om det växande intresse, med vilket Amerika
deltager i lösningen av fredsproblemen, skulle sätta nytt liv i ned-
rustningsarbetet, särskilt som en reglering av det tyska skadestån-
det och en utrymning av de ockuperade områdena torde bringa de
båda lägren i Europa närmare varandra. Även för de skandina-
viska länderna måste utvecklingen i Geneve få stor betydelse icke
minst med hänsyn till de inrikespolitiska diskussioner, som i samt-
liga dessa länder f. n. föras i försvarsfrågan.
Rättsskydd åt minoriteterna (19 september).
Trots att de ledande männen vid fredskonferensen i Paris val i
någon mån sökte taga hänsyn till befolkningens sammansättning i
de olika distrikt, som skulle fördelas, finnas i dag i Europa åtmin-
stone 20 miljoner människor, som leva under en annan regim än
den de skulle tillhöra på grund av härstamning, språk eller religion.
Den ytligaste kännedom om Europas historia under de senaste fem-
tio åren måste säga en var, att ett dylikt tillstånd innebär stora fa-
ror. Lyckligtvis har en viss reglering av de flesta minoriteters
rättigheter skett genom de minoritetsfördrag, som antogos vid freds-
konferensen i Paris. De nya stater i Östeuropa, som innehålla främ-
mande folkelement, ha lovat att bereda minoriteterna en tryggad
ställning, medge dem full religionsfrihet, tillåta skolundervisning på
det språk, de tala o. s. v. Dessa fördrag äro ställda under Natio-
nernas Förbunds garanti. Huru Förbundets övervakning bör ut-
övas, har varit föremål för olika meningar. Regeringarna i de län-
der, i vilka minoriteterna bo, protestera mot en långt gående in-
blandning i sina inre angelägenheter, medan å andra sidan minori-
teterna själva, samt de statsmän och publicister, som åtagit sig de-
ras sak, påyrka en verkligt effektiv undersökning i de fall, som
prövas av Förbundet. De anse, att Förbundet bör taga sin över-
vakningsuppgift på allvar, icke blott för minoriteternas skull, utan
också därför att de nya staternas existens och fredens bestånd torde
komma att bli beroende på den behandling, som minoriteterna få
röna.
Litteratur:
Anna Bugge Wicksell: Nationernas förbund. Verdandis småskrifter
nr 292 och 293. Pris 1 kr. pr styck.
Meddelanden utgivna av Föreningen för Nationernas förbund söka
lämna en fortlöpande kortfattad redogörelse för Förbundets be-
fattning med viktigare frågor, sålunda även med minoritetsfrågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
