Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skråtidens gesäller. Sex föredrag av redaktör Sigfrid Hansson - I. Gesällståndets uppkomst och sociala läge (10 september)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skråtidens gesäller.
Sex föredrag av redaktör Sigfrid Hansson.
Tisdagar kl. 7.30 e. m.
I. Gesällståndets uppkomst och sociala läge (10 september).
Det svenska skråväsendet ledde sitt ursprung från 1300-talet och
ägde bestånd till 1846. Det var framförallt inom hantverket, som
det vann utbredning. Det karakteriserades av sammanslutningar på
yrkesgemenskapens grund. Yrkesutövarna voro uppdelade i trenne
kategorier: lärlingar, gesäller och mästare. Ursprungligen var det
så gott som uteslutande mästareorganisationer som bildades. Dessa
henämndes kompanier eller ämbeten. Mönstret till dessa hämtades
från Tyskland. Yrkena i vårt land utövades vid denna tidpunkt i
stor utsträckning av invandrande tyska hantverkare, och det tyska
inslaget i skråsammanslutningarna var synnerligen starkt ända fram
till 1600-talet. Därom vittna gamla skråhandlingar, vilka i vissa
fall äro avfattade på tyska språket, och en del uttryck i hantverks-
terminologien. Ordet gesäll har sålunda tyskt ursprung och betyder
en person, som bor tillsamman med andra. Gesällerna, d. v. s. de i
respektive yrken utbildade vuxna arbetarna, voro i allmänhet icke
medlemmar av kompanierna eller ämbetena utan bildade egna orga-
nisationer, s. k. gesällskap eller brödraskap.
Förhållandena inom yrkena reglerades i skråordningarna (skrå
betydde ursprungligen ett stycke berett och glättat skinn, perga-
ment). Dessa utfärdades eller stadfästes av myndigheterna. Varje
yrke hade sin skråordning, vilken utgjorde mästareämbetets stadgar,
och därjämte funnos sådana gällande för alla yrken gemensamt, näm-
ligen Kongl. May :stz Allgemene Ordning och Skråå för Handtwäre-
karne i Swerige och Finlandh (1669) samt Kongl. Maj:ts förnyade
Algemene Ordning och Skrå för Handwärkare i Swerige och Finland
(1720).
Jnom vissa yrken krävdes, att ynglingar, som önskade komma i
läran, skulle förete bördsbrev, d. v. s. intyg på att de voro ”födda
i äkta säng”. Utövade föräldrarna ett ”ringa aktat yrke”, utgjorde
detta i regel hinder för tillträde till de ”aktade yrkena ”, d. v. s.
till hantverkerierna i allmänhet. Under hela lärotiden var ynglingen
underkastad mästarens husbondevälde. Även sedan han blivit gesäll,
åtnjöt han kost och logi hos mästaren, som enligt äldre skråordningar
t. o. m, hade rätt att tilldela arbetaren ””måttlig husaga”. Sedan
ynglingen ”redeligen och väl” utstått sina läroår, utrustades han
med gesällbrev och upptogs i gesällskapet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
