Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skråtidens gesäller. Sex föredrag av redaktör Sigfrid Hansson - IV. Gesällskapets organisation och uppgifter (1 oktober) - V. Skrågesällernas syn på äktenskapet (8 oktober) - VI. Gesällståndets förfall. — Frimåndagsfirandet (15 oktober)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
det inom yrket befintliga gesällskapet. I samråd med myndigheterna
skänkte” det gesällskapet de stadgar, efter vilka detta skulle ut-
öva sin verksamhet, de s. k. gesällartiklarna. Något ingripande från
gesällskapets sida 1 förhållandet mellan gesällerna och mästarna to-
lererades i allmänhet icke. Likväl förekom det, åtminstone i Dan-
mark och Tyskland, att gesällskapen använde sig av sådana påtryck-
ningsmedel gentemot mästarna som strejk och bojkott, ehuru dessa
ord ännu icke hade införlivats i språket.
Gesällskapens egentliga uppgift var att samla gesällerna till kam-
ratligt umgänge samt att bistå vandrande, sjuka eller nödställda
kolleger. De hade snarare karaktär av sjuk- och begravnings-
kassor än av fackföreningar i vedertagen bemärkelse. I Stockholm
inrättade skomakaregesällskapet redan år 1674 ett sjukhem, Sko-
makare Gesällernas Krank-Kammare. Under Karl XII:s tid mo-
biliserades gesällskapen i Stockholm i likhet med vissa andra kor-
porationer för vakthållning och liknande tjänster. Skomakaregesäll-
skapet försågs t. o. m. med en ”exercismästare”” och skaffade Sig
en fana, vilken numera förvaras i Nordiska Museet.
V. Skrågesällernas syn på äktenskapet (8 oktober).
Gesällerna hade som sagt kost och logi hos mästarna. Den kon-
tanta lönen var minimal. Gesällen kunde följaktligen icke gärna
bilda familj. Äktenskapet fick han avstå från under förhoppning,
att mästarevärdigheten någon gång skulle tillfalla honom. Men ef-
tersom tillträdet till mästareämbetet ofta var förknippat med ganska
stora utgifter och i första hand förbehållet mästaresöner och dem,
som voro villiga att gifta sig med mästareänkor, nödgades de flesta
av gesällerna ställa äktenskapet på en mycket oviss framtid. Om-
tanken om gesällståndets frihet och självständighet bjöd för övrigt
gesällerna att stanna utanför detsamma. VWVissa gesällskap vägrade
t. 0. m. att bevilja gifta gesäller medlemskap, t. ex. Ogifta skomakare-
gesällskapet i Stockholm, och ”rättskaffens” gesäller arbetade icke
gärna kamrat med gifta kolleger. I Köpenhamn strejkade 200 ogifta
snickaregesäller 1781, därför att deras mästare hade tagit sig orådet
före att anställa gifta gesäller i sin tjänst.
VIE. Gesällståndets förfall. — Frimåndagsfirandet (13 oktober).
Skråväsendet avskaffades i vårt land 1846. Det hade länge häm-
mat den ekonomiska och industriella utvecklingen och även socialt
sett vållat allvarliga olägenheter. Gesällståndet hade ökats i raskare
tempo än försörjningsmöjligheterna. Fattigdomen hade brett ut Sig
mer och mer. Firandet av fri måndag eller blå måndag, som det
ursprungligen hette, hade urartat på ett betänkligt sätt trots myn-
digheternas ingripande. När skråväsendet genom utfärdandet av
Fabriks- och handtvärksordningen av den, 22 december 1846 avskaf-
fades, hade det en gång så stolta svenska gesällståndet länge varit
statt i upplösning, och det förmådde aldrig resa sig ur förnedringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
