Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordens energitillgångar. Fyra föredrag av professor Helge Nelson - I. Vattenkraft (26 september)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordens energitillgångar.
Fyra föredrag av professor Helge Nelson.
Torsdagar kl. 9.40 e. m.
Om de utnyttjade energikällorna mätas efter sin betydelse för
mänskligt arbete och kultur följa de i ordningen: kol, vattenkraft
och petroleum. Av dessa är vattenkraften den för Sverige viktigaste.
I. Vattenkraft (26 september).
Vattenkraften är den för länder utan större kolförekomster ofta
viktigaste kraftkällan. Vattenkraftens storlek beror framför allt på
två faktorer, nämligen avrinningens storlek, som i sin mån är av-
hängig av nederbörd och avdunstning, samt topografiens beskaffen-
het. Emellertid är också rikedom på naturliga sjöbäcken av stor
praktisk betydelse, genom att sjöarna reglera flodernas vattenstånd
och hålla detta jämnare, så att näringslivet tillföres jämn krafttill-
gång. Ännu äro jordens vattenkrafttillgångar ej tillräckligt kända,
och för vidsträckta områden i utomeuropeiska länder kan man blott
helt grovt uppskatta dem.
Till sin regionala utbredning höra de större vattenkraftområdena
till endera av nedanstående tre grupper:
a. De nordliga delarna av Europa och Nordamerika. Dessa
trakter ha varit nedisade och genom landisarnas verksamhet har den
sprickfulla urbergsterrängen upprensats. Sjörikedomen är bety-
dande, vattenfall och forsar talrika, och då avdunstningen i dessa
nordligare trakter är liten blir avrinningen stor. Sverige, Norge
och Finland (Fennoskandia) samt Canada höra till dessa områden
med stor vattenkraft. Blir terrängen kraftig med fjäll och höga
branter och nederbörden ökas mycket, såsom i Norge och Brittiska
Columbia, blir vattenkraften särskilt stor. Däremot har Norra Asien
ej stor vattenkraft. Det har ej varit nedisat och är till stor del ett
lågland.
b. De stora fjällkedjorna på jorden ha i regel stor vattenkratt,
såvida de ej ligga så långt inne i landet att nederbörden är relativt
ringa. Sålunda ha alla de länder, som ha del av Alperna i Europa
en betydande vattenkraft. Likaså ha Pyrenéerna och Kaukasus,
Himalaya, Kordillererna i Nordamerika, även söder om Canada, och
Anderna i Sydamerika väldiga krafttillgångar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
