Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordens energitillgångar. Fyra föredrag av professor Helge Nelson - II & III. Kol (3 och 10 oktober)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II & III. Kol (3 och 10 oktober).
Medan vattenkraften är en aldrig sinande källa så länge nuvarande
klimatiska och topografiska förhållanden råda, tära vi på under år-
miljoner samlat energiförråd, när vi utnyttja kol och petroleum. Kol
har i Europa brutits sedan tidig medeltid, men det är först genom ång-
maskinernas tillkomst som kol fr. o. m. 1700-talets senare hälft blir
en allt större kraftkälla, vilken överför hegemonien inom näringslivet
från de vattenkraftrika länderna till de kolrika. Där finnes den
ännu; de kolrika länderna äro jordens viktigaste industricentra. Kol
har uppkommit genom att växtlämningar anhopats under vatten och
förkolnat. Kol har bildats under många olika perioder av jordens
ee Stenkol
2 Brunkol
Ö Järnmalm
Mellersta Europas kol- och järnmalmförekomster. Kolfält: 1. Övre
schlesiska fältet. 2. Ruhrområdet. 3. Saarområdet. 4. Campinefältet.
J. Belgisk-nordfranska fältet. 6. Kladnofältet.
historia, men det är framför allt den s. k. stenkolsperioden, som
utmärkes av stora förekomster kol. Allt efter kolhalten skiljer man
på olika sorter kol. Bergveckning har i hög grad påskyndat kol-
bildningsprocessen. De kol, som ha största kolhalten, antraciterna
(med omkr. 95 960), ligga vanligen i starkt veckade berglager. På
grund av sin ringa halt av gaser är antracit de mest eftersökta hus-
hållskolen. Pennsylvaniens och Wales antracitfält äro berömda ; sto-
ra antracitlager finnas i Kina. De bituminösa kolen ha lägre kol-
halt men äro rikare på flyktiga kolväten än antraciterna. De an-
vändas därför till ångkol, till framställning av koks, lysgas m. m.
och ha därigenom fått en oerhörd betydelse för fönftarmställnive
och i kommunikationsväsendets tjänst. De yngsta kollagren från
tertiärtiden, ha i allmänhet ej hunnit förkolnas i samma grad som
de äldre och utnyttjas ej heller på grund av sitt lägre värmevärde
i liknande omfattning. Tyskland har dock en mycket betydande
brunkolsbrytning.
Sveriges enda stenkolsfält äro förekomsterna i nordvästra Skåne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
