Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordens energitillgångar. Fyra föredrag av professor Helge Nelson - II & III. Kol (3 och 10 oktober) - IV. Bergoljor (17 oktober)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
Deras produktion föreslår blott att täcka ungefär en tiondedel av
det svenska stenkolsbehovet. Men i likhet med de stora utländska
kolfälten ha de visat egenskapen att binda industrien vid sig. Kol
är ett mycket skrymmande gods; av alla mineral tas det till ojäm-
förligt största massan upp ur jordens inre. Det är därför lättare
att föra järnmalmen till kolet än tvärt om. Därför ha också de
kolrika länderna blivit järnindustriländer och industriländer över
huvud. I Europa äro på kontinenten Ruhrfältet och det övre schle-
siska fältet (inom Polen, Tyskland och Tjeckoslovakien) de största.
Båda ligga på gränsområdet mellan bergområden och slätt och i lik-
nande läge träffas också fransk-belgiska kolfältet samt Storbritan-
niens kolfält i Wales och på ömse sidor Penninska bergen (Northum-
berland-Durham, Yorkshire- och Lancashirefälten). De stora tyska
brunkolsfälten finnas särskilt i mellersta Tyskland. De utnyttjas
bl. a. i väldiga kraftcentraler. Nordamerikas stenkolsfält äro ännu
vidsträcktare än Europas och dess produktion ungefär av samma
storlek som Europas. På vardera faller över 2/5 av jordens sten-
kolsuppfordring. Längst i öster ligger inom Appalachernas bergs-
kedja antracitfältet med dess starkt veckade kollager kring Secran-
ton, jordens största nu utnyttjade (Kina har dock ännu större till-
gång!) medan de stora appalachsiska kolfälten på bergskedjans öst-
sida kring Pittsburg och Connesville ha världens största produktion
av bituminöst kol och givit upphov till jordens största järnindustri
i västra Pennsylvanien och östra Ohio. I ”Östra inre fältet” i Il-
linois och Indiana har Förenta Staterna sina f. n. näst Appalacher-
nas fält mest utnyttjade koltillgångar. De ha i hög grad möjlig-
gjort Chicogas och S:t Louis” starka tillväxt som industristäder. För-
” enta Staternas kollager täcka en yta av 3800,000 kvkm.
Enligt gjorda, mycket osäkra uppskattningar ha följande länder
Jordens största kolförråd: Förenta Staterna 3,900 miljarder ton,
Canada 1,200, Kina 1,000, Tyskland 240 och Storbritannien 190 mil-
Jarder. Kolproduktionen utgjorde 1928 1,300 milj. ton, varav föll på
Förenta Staterna 545 milj., Tyskland 304 milj. (varav hälften brun-
kol), Storbritannien 256 milj., Frankrike 53 milj., Polen 38 milj. och
Tjeckoslovakien 35 milj. ton.
IV. Bergoljor (17 oktober).
Som en stark konkurrent till stenkol har under senare tider bränn-
oljorna uppträtt. De ha liksom kolen uppkommit genom en omda-
ningsprocess av organiska ämnen, främst djur- men även växtdelar,
som inbäddats i havsavlagringar och så omvandlats till kolväteföre-
ningar. Utmärkande för bergoljornas uppträdande är att de ofta
samlats i bergskedjornas randzoner, där veckningen varit svag, me-
dan däremot en mycket stark veckning och därmed följande brist-
ning av berglagren ej varit gynnsam, emedan oljan därigenom lätt
förflyktigats. |
”Bergoljor””, ”mineraloljor”” eller ”råpetroleum”” äro av myc-
ket olika slag och deras beståndsdelar förflyktiga vid olika tempera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
