Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lånorden i svenskan. Fyra föredrag av professor Elof Hellquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lånorden i svenskan.
Fyra föredrag av professor E/of Hellquist.
Torsdagar kl. 9.40 e. m.
Ett språks ordförråd kan från viss synpunkt uppdelas i två stora
grupper: arvord och lånord.
Med ett språks arvord förstå vi sådana ord, som antingen upp-
kommit inom svenskan (alltså efter omkr. år 800) och där oa v-
brutet fortlevat, eller dem, som i rakt nedstigande led härstam-
ma från något av svenskans urspråk (d. v. s. urnordiska, urger-
manska eller urindoeuropeiska) och som under tiden icke tagit om-
väg över något annat språk, det må vara aldrig så nära besläktat.
Övriga ord benämnas lånord. Sålunda räknas, enligt nyss givna
bestämning på arvord, även de ord dit, som upptagits från något
äldre skede av vårt språk (t. ex. flock och farnöte o. d.), och natur-
ligtvis med så mycket större skäl också ord, som införts från t. ex.
isländskan, norskan eller danskan, de må f. ö. vara av än så ren
härstamning. i
Stundom brukar man skilja på ”lånord” (i inskränkt bemärkelse)
och "främmande ord i språket” (ty. ”fremdwörter”). De förra äro
då sådana, som fullständigt införlivats med vårt språk och, åtmin-
stone oreflekterat, kännas och uppfattas såsom verkligen svenska
ord, t. ex. fadder, kräfta, läcker, konj. men, näbb, räkna, språk, ära
0. S. v. Till den andra gruppen för man ord sådana som exekvera,
professional, rendez-vous o. d. Men gränsen här blir stundom icke
lätt att uppdraga.
Av dessa ”främmande ord” finnas en del, som ännu stå på så
låg införlivningsgrad, att man kan tveka om, huruvida de verkligen
skola betraktas som tillhöriga språket eller icke. Det är sådana,
som man brukar kalla citatord, t. ex. common sense, fin de siécle,
piece de resistance, sturm och (el. und) drang 0. s. v. Det är natur-
ligtvis ingen tillfällighet, att bland citatorden ofta förekomma de
längre och mera svårhanterliga uttrycken. Men i t. ex. rendeg-vous
och téte-å-téte finna vi belägg på att det för dylika ord ej hör till
omöjligheternas område att stiga på rangskalan till verkliga lånord.
Ett lånord införlivas med vårt språk dels på litterär väg och dels
genom personlig beröring med det främmande språkets representan-
ter. I det senare fallet inkommer lånordet med ett uttal, som mer
eller mindre närmar sig det utländska. Men detta gäller ofta även
om de litterära lånen, nämligen inom de kretsar, som äga kännedom
om det främmande språkets uttal. Från dessa synpunkter brukar
man skilja mellan synlån och hörlån.
Det händer emellertid rätt sällan, att ett lånord upptages alldeles
oförändrat. Redan vid eller åtminstone snart efter inlånet avpassas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
