Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lånorden i svenskan. Fyra föredrag av professor Elof Hellquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
uttalet efter den svensktalandes bekvämlighet: de franska nasalerna
utbytas oftast mot äng-ljud, tyskt ts (2) i början av ord mot s-ljud,
t. ex. sira för ty. 2teren 0. S. Vv.
Försvenskningen träffar ganska snart även f or m och b ö JIM NT
Feminina lågtyska ord på -e förses med den motsvarande svenska
ändelsen -a, t. ex. mlty. ére — sv. ära, infinitivändelsen -en återges
med -a, t. ex. mlty. begripen — sv. begripa, engelska pluraler på -s
skrivas till en början i svenskan på engelskt vis. t. ex. blunders,
films, vilka nu fått svenska ändelser, blunder eller blundrar, filmer
Ofta är det blott betydelsen som Hama si medan. ft 0:
ordet bibehållit sin inhemska språkform. Så har t. ex. från medel-
lägtyskan den betydelse av ”fattig” inkommit, som mot slutet av me-
deltiden uppträder hos det gamla arvordet arm, mycket beklagans-
värd, olycklig o. d. Adj. bitter är inhemskt i betyd. ”skarp” (även
om köld o. d.), men betyd. ”besk” kommer från låg- eller högtyskan.
Många lånord ha vandrat långa vägar, innan de nådde våra av-
lägsna bygder. Men vandrin gsord är en beteckning, som
man brukar spara åt en del ofta ur gamla kulturord, vilka
1 synnerhet från fjärran Österlandet eller andra exotiska nejder
spritt sig till olika länder och folk och vilkas vägar icke alltid kun-
na i enskildheter bestämmas. Alltså sådana ord som t. ex. aprikos,
hampa, kamel, peppar, siden, socker, tapet, ärter o. d. Ett och an-
nat dylikt vandringsord har inlånats icke tillsvenskan utan
till något av dess urspråk, urnordiskan, urgermanskan, ja, kanske
t. o. m. urindoeuropeiskan.
Emellertid förekomma även andra slag av lånord än dem vi här
berört. Såsom sådana betrakta vi nämligen också de ytterligt tal-
rika ord, som helt eller delvis översatts av utländska FIF nee SI KR
översättningslån, t. ex. andefattig efter ty. geist(es)arm,
baktanke efter ty. Mintergedanke, käpphäst efter ty. steckenpferd,
ångbåt efter ty. dampfboot, eng. steamboat, fra. bateau-å-vapeur.
Synnerligen ofta uppträda blott halva översättningar, t. ex.
masugn efter ty. massofen, och stundom äro de främmande orden
felaktigt återgivna, t. ex. spetsglans efter ty. spiessglanzg, där första
leden ursprungligen betytt icke ”spets” utan ”Splittra, skärva”.
Såsom redan antytts, upptagas lånorden antingen mera direkt
genom det talade språket eller in direkt på skriftlig eller litte-
rär väg.
I första fallet spela naturligtvis resor i främmande land en gan-
ska viktig roll. Redan våra kringströvande vikingar hemförde ett
eller annat främmande ord för begrepp, föreställningar eller före-
mål, med vilka de därute stiftade bekantskap. Svenska ynglingar
studerade under medeltiden och senare vid utländska universitet.
Söner till förnäma eller förmögna föräldrar fullbordade under år-
hundraden sin uppfostran genom utrikes resor och ofta långvariga
uppehåll på utländsk ort, i Paris, i Rom, i London o. s. v. Ej hel-
ler få vi glömma våra många krig, under vilka tusentals svenskar,
mången gång i åratal, lågo ute i fält i främmande länder, ofta till-
sammans med befäl eller hjälptrupper av utländsk börd. Många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
