Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Anpassningens problem. Fyra föredrag av doktor Iwan Bratt, Alingsås
- I. Själens byggnad och de första barndomskonflikterna (15 febr.)
- II. Anpassningen till verkligheten (22 febr.)
- III. Den misslyckade anpassningen (1 mars)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huru hög grad denna röst är mänsklig, framgår av att den säger ett
i Europa och ett helt annat i Kina och Japan.
Det är framför allt genom de yttre kraven på renlighet och
anständighet under libidoutvecklingen, som överjaget bildas. (Libido
betyder begär, lust). Modersbröstet är det, varpå barnets lust först
är inriktad; sedermera förskjutes lusten till att bli könslust. Denna
har en psykologisk innebörd. Den är en tröst för förlusten av
modern, som barnet måst dela med andra, framförallt fadern.
En rivalitet mellan barnet och fadern är alltså rådande. Här
äro vi imne på ”Ödipuskomplexen”, vars innebörd är barnets
lust till modern och dess rivalitetskänsla mot fadern. Fruktan för
fadern kommer alltså att bilda en huvudbeståndsdel av överjaget,
vilket ej hindrar att andra personer, ja också modern, kunna spela
en roll vid dess bildning.
II. Anpassningen till verkligheten (22 febr.).
Barnet får alltså lämna den barnsliga lustpositionen, d. v. s. avstå
från modern och finna sig i livets bistra verklighet. Det kostar nog
många bittra tårar, men sorgen innebär begärets avlösning från en
bindning, i detta fallet vid modern, och dess frigörande för andra
ändamål. Begäret desexualiseras — avkönas — och detta kallas på
psykoanalytiskt språk för sublimering. I och med sublimeringen av
moderslängtan inträder barnet i den s. k. latensperioden, vilket
innebär, att den sinnliga lustdriften ligger i vila. Begäret riktas då
mot yttervärlden, det blir intresse för allt som kommer i dess väg.
Barnet liksom drar in yttervärlden med dess mångfald av
företeelser i sin intressesfär, som förut blott omfattade den egna kroppen
och modern. Latensperioden är mycket viktig. Ju bättre intresset
kan inriktas på yttervärlden, ju mera glädje barnet får i lek och
arbete, dess bättre är dess själ organiserad för livets kamp. Kärnan
i anpassningens problem är alltså sublimeringens problem,
sublimeringen av barnets lust till modern. Den kommer väl till pass, då
könsdriften sedan under puberteten kommer med sina pockande krav.
Har ej latenstidens sublimering lyckats, lyckas ej gärna den
sublimering, som bör ske under pubertetsårens kris. Allt för ofta
utbildar sig då en neuros genom hämning av könsdriften.
III. Den misslyckade anpassningen (1 mars).
A. Neurosen: Om överjaget är mycket strängt, om skuldkänslan
för den primitiva lusten är mycket stark, så trycker det barnets
livsmod, så att det ej blir en sublimering av moderslängtan utan i
stället en hämning av begärets utflöde till kontakt med verkligheten.
Ett sådant barn flyr in i sjukdomen. Liksom det ej vågade njuta
den primitiva lusten som liten, vågar det nu ej glädjas åt livet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Mar 24 18:30:42 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rostrad/1929vt/0021.html
