Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk politik omkring slaget vid Breitenfeld. Ett trehundraårsminne. Tre föredrag av Fil. dr Herbert Lundh, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STeksk politik omkring slaget Fek IBIS
ferleld Het frehundraarsminac.
Tre föredrag av Fil. dr Herbert Lundh, Uppsala.
DEN 7 SEPTEMBER 1931 ha 300 år gått, sedan Gustaf II
Adolf vid Breitenfeld besegrade Tillys armé och därmed gav 1600-
talets stora religionskrig en ny riktning. Få fältslag kunna till-
mätas större betydelse för historiens gång än detta, som plötsligt
förde vårt land fram i stormakternas led, gav nytt hopp åt de
betryckta protestanterna och för allfid betecknade gränsen för
den katolska reaktionens framträngande mot norr. I snart ett
decennium hade Gustaf Adolf tvekat, innan han kastade sig in
i kampen för trosfrihetens bevarande. Alltmera hade det dock
under 1620-talet visat sig, att Sverige ej kunde räkna med att
i längden bevara sitt politiska och religiösa oberoende, om Tysk-
lands protestantiska makter blevo besegrade. Någon gräns
Vinjettbilden. Slaget vid Breitenfeld. I förgrunden Gustaf II Adolf
och kurfurstarna av Brandenburg och Sachsen samt fältöversfarna Arnim
och Baudissin. (Efter samfida kopparstick.) .
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
