Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk politik omkring slaget vid Breitenfeld. Ett trehundraårsminne. Tre föredrag av Fil. dr Herbert Lundh, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan religiösa och politiska syften kunde icke längre hållas,
och Sverige, som länge kämpat mot konung Sigismund i Polen
för att bevara sitt oberoende, måste räkna med, att om kejsaren
segrade i den tyska striden, skulle detta förr eller senare komma
Sigismund fill gagn. Då kejsarens trupper fill sist nådde Öster-
sjön, kunde Gustaf Adolf därför med rätt säga, att »så äro
sakerna så vitt komna, att alla de krigen, uti Europa föras, äro
blandade ufi varannan och vordna fill ett». Då Gustaf Adolf
midsommardagen 1630 landsteg på ön Usedom, var hans avsikt
därför att på tysk mark kämpa för sitt folks oberoende och att
som säkerhet därför om möjligt återställa protestanternas herra-
välde i norra Tyskland. Huruvida han dessutom som ytterligare
garanti för Sveriges vidkommande fänkt sig någon landvinning
vid Östersjöns södra kust är ovisst, men icke otroligt.
Gustaf Adolf utmärktes som fältherre av stor försiktighet och
icke mindre planmässighet. Undvikande ett fältslag så länge
han icke ansåg sig motståndaren fullt vuxen, utmanövrerade han
under senare halvåret 1630 fienden ur Pommern, där han på så
sätt erhöll en fast bas för ett kommande fälttåg. Till en början föl-
jande floden Oder upp fill staden Frankfurt, som intogs i april 1631,
tvangs Gustaf Adolf emellerfid sedan av den kejserlige fältherren
Tillys angrepp på den protestantiska staden Magdeburg att i stäl-
lef vända sig mot Elbe. Brandenburgs och Sachsens vacklande
polifik uppehöll honom dock så länge, att Tilly lyckades intaga
och skövla staden. Med milt våld tvingade konungen då Branden-
burg över på sin sida och framträngde fill Elbe, där han vid
Werben slog ett befäst läger. Sedan Tilly här förgäves försökt
locka konungen fill ett fältslag, vände sig den förre mot Sachsen,
Tysklands starkaste protestantiska makt, som nu också tvangs
att söka Gustaf Adolfs förbund. Denne ryckte då med sin här
in 1 Sachsen, förenade sig med kurfurstens armé och mötte den
7 september 1631 Tilly vid Breitenfeld. Det hårda slaget, vars
utgång länge syntes oviss, slutade med ett förkrossande nederlag
för Tilly. Denna filldragelse slog världen med häpnad. Tilly
hade dittills ansetts oövervinnelig, hans i den spanska krigs-
konsten tränade trupper hade förut besegrat varje hinder. Med
ens spreds nu Gustaf Adolfs namn kring Europa, profesfanterna
i alla länder vågade åter hoppas, och bland folket tog legend-
bildningen kring »guldkonungen från Norden» ökad fart. Genom
den rika Maindalen, där ett oskattbart byte föll i svenskarnas
händer, trängde Gustaf Adolf ned till Rhen. I Mainz och Frank-
furf a. M. höll han sitt vinterkvarter, här samlades kring honom
sändebud från alla håll, och storpolitikens trådar gingo nu
till den svenske konungens hov, Nu måste också Gustaf Adolfs
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
