Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den astronomiska världsbilden. Fyra föredrag av Professor Östen Bergstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mot slutet av 1700-talet fick man fastare hållpunkter i fråga
om stjärnvärldens utforskande. W. Herschel sökte genom sys-
tematiskt anlagda stjärnräkningar och »lodningar» utforska Vin-
tergatssystemets utsträckning och form. Uppfäckten av solens
rörelse i rymden i förhållande fill de omgivande stjärnorna
omkullkastade föreställningen om vårt solsystems dominerande
ställning såsom världsalltets orörliga centrum. <1800-falefs
framsteg i fråga om bestämningen av stjärnornas avstånd och
rörelser samt resultaten av spektralanalysens fillämpning på
himlakropparna gåvo slutligen full visshet åt vad man långt
tidigare börjat ana, nämligen att solen helt enkelt är en stjärna
bland millioner andra stjärnor, som fillsammans bilda Vinter-
gatans stjärnsystem, det s. k. galaktiska systemet.
Den stellarastronomiska forskningen har i senare fid ådaga-
lagt att stjärnorna förete en stor mängd olika typer, som skilja sig
från varandra i avseende på storlek, massa, täthet, temperatur,
rörelse o. s. v. Många stjärnor äro dubbelstjärnor, d. v. s.
besfå av två solar, som höra ihop och som kretsa kring varandra.
I vissa fall är ett stort antal stjärnor (ofta flera tusen) samlade
i verkliga »stjärnhopar». Man börjar småningom skönja en
viss ordning i denna oändliga mångfald, och härvid visar sig
alltjämt Vintergatan spela en förhärskande roll. Så £t. ex.
äro de vita stjärnorna, som ha den högsta temperaturen, mycket
starkare koncentrerade kring själva Vintergatsplanet än de
gula och rödaktiga stjärnorna med lägre temperatur, sfjärn-
hopar av olika slag äro fördelade på olika sätt i förhållande
till Vintergatan, o. s. v.
Vad nebulosorna beträffar, så vet man, att de egentliga gas-
nebulosorna äro strängt förbundna med Vintergatan, under det
att de talrika spiralnebulosorna och med dem besläktade objekt
anträffas 1 andra himmelstrakter, icke minst i områdena kring
Vintergatans poler. Nebulosorna av det senare slaget, vilka i
själva verket äro avlägsna stjärnsamlingar, har man av detta
och andra skäl föranletts att betrakta såsom alls icke ftillhö-
rande vårt stjärnsystem.
Frånsett spiralnebulosorna kan man sålunda säga, att all
för oss över huvud förnimbar materia innefattas i det begränsade
och på alla sidor av en tom rymd närmast omgivna galaktiska
systemet. Detta världssystems största genomskärning bar upp-
skattats fill omkring 300,000 ljusår (1 ljusår = den vägsträcka,
som ljuset med sin hasfighet av ungefär 300,000 kilometer i
sekunden fillryggalägger på ett år). Man har likställt detta
system med de på oerhörda avstånd utanför detsamma belägna
spiralnebulosorna. Det har emellertid ej lyckats att hos Vinter-
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
