Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den moderna fysikens världsbild. Sex föredrag av Professor Oskar Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den moderna fysikens världsbild.
Sex föredrag av Professor Oskar Klein.
NAR JAG I DET FÖLJANDE skall ge några antydningar om
den moderna fysikens bidrag fill vår världsuppfattning, är det
kanske inte överflödigt att påpeka, att trots nutidens många
oväntade upptäckter har den nya fysiken fullt organiskt vuxit
fram ur den äldre. Just emedan fysiken aldrig har sagt sista
ordet om något ämne torde här gälla att vad som en gång varit
god vetenskaplig sanning fortfar att vara sant. Det myckna
talet om revolutioner inom vetenskapen beror nog som regel på,
att man utan vidare tar språket för saken.
Om än våra dagars fysik uppstått genom samarbete emellan
ett stort antal forskare, är det Albert Einstein och Niels Bohr .
som framför andra fattat och klarlagt innebörden av de senare
årtiondenas många betydande framsteg på den experimentella
såväl som den teorefiska fysikens område. Härvid har det nya
inträffat, att fysikerna ftvungits att undersöka själva grund-
valarna för ordnandet av företeelserna i yttervärlden, så att be-
grepp som fid och rum och orsakssammanhang tagits upp fill
ny behandling. Man har härvid måst erkänna den gamla
för fysiken hitfills främmande sanningen, att klar kunskap om
tingen ej är utesluten, även där kravet på åskådliga bilder av
händelseförloppen ej kan uppfyllas.
Vid slutet av förra århundradet närmade man sig höjd-
punkten för de åskådliga mekaniska föreställningarnas betydelse
för fysiken. Medan härvid atomlärans och den med hypotesen
om en världseter arbetande elektromagnetismens triumfer för-
ledde många fill sådana förhastade och fantastiska föreställ-
ningar som aft hela världsalltet, vi själva inbegripna, icke vore
annat än en ofantlig maskin, stod kravet på åskådliga bilder av
de fysiska förloppen för några av de allvarligaste forskarna som
identiskt med kravet på vetenskaplig klarhet. Det är naturligt,
aft denna riktning skulle stöta på motstånd hos tänkare, som
fordrade den största stränghet när det gällde vetenskapens filo-
sofiska grundvalar men intresserade sig mindre för framstegen
inom de särskilda grenarna. I detta sammanhang skall jag på-
minna om den österrikiske fysikern och filosofen Ernst Mach,
vars historiskt-kritiska framställningar av flera av den äldre
fysikens huvudområden varit en sund skola för många av den
nu levande generationens fysiker, även om hans filosofiska an-
hängare stundom överdrivit skepticismen gentemot hypoteserna
på ett för vetenskapen ofruktbart sätt.
Einsteins relativitetsteori utgör ett storslaget bevis för, att en
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
