Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den moderna fysikens världsbild. Sex föredrag av Professor Oskar Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aldrig ha funnit på att bestämma jordens »absoluta» hastighet
med hjälp av fenomen, som följa de vanliga rörelselagarna.
I det faktum, att man är ställd på samma sätt när det gäller
de elektromagnetiska fenomenen, ljuset inbegripet, ser Einstein
ett vittnesbörd om en allmän nafurlag, relativitetsprincipen, enligt
vilken endast hastigheter av kropparna relativt till varandra,
ej hastigheter i förhållande fill en fänkt eter, kunna spela någon
roll för våra fysiska iakttagelser.
Enligt Lorentz skulle måfttstockar och klockor för att vara
korrekta befinna sig i vila i förhållande fill etern. Alla andra
måttstockar skulle vara felaktiga. Har nu Einstein rätt i,
att vi principiellt aldrig kunna bestämma vare sig jordens eller
någon annan kropps hastighet i förhållande fill etern, bjälper
oss denna definition tydligen ej om vi praktiskt vilja avgöra,
huruvida givna instrument äro korrekta. Vi måste då även
ge Einsfein rätt i att av två iakttagare, som med sina labora-
torier befinna sig i likformig rörelse i förhållande fill varandra,
den ena lika väl som den andra kan hävda, att hans mätresultat
äro riktiga. Att iakttagare med olika mätinstrument komma fill
olika resultat när det £. ex. gäller att avgöra om två händelser, som
inträffa på olika orter, äro samtida eller ej, är inte förvånans-
värt. Man kommer sålunda i den underliga situationen att
behöva medge, att själva begreppet samtidighet inte äger någon
absolut mening; den för en iakttagare senare händelsen kan
för en annan lika god iakttagare te sig som fidigare.
Vi ha vid dessa flyktiga antydningar om relativitetsteorien
hållit oss fill Lorentz” resultat beträffande måttstockars och
klockors ändringar vid rörelse i förhållande fill etern och endast
försökt skärskåda dem från Einsteins ståndpunkt. I själva
verket gör en sådan skildring ej full rättvisa åt relativitetsteo-
rien. Dels utkom det arbete, där Lorentz framlade sin teori
i fulländat skick, först året före Einsteins arbete och var ej
känt av honom. Dels — vilket är viktigare — gav Einstein en
ytterst enkel, på några få lätt prövbara antaganden grundad
framsfällning av hela teorien för de elektromagnetiska fenome-
nen hos kroppar i rörelse. Trots att den Einsteinska teorien,
som vi ha sett, modifierar föreställningar, som oskiljaktigt höra
ihop med hela vår åskådliga världsbild, måste man säga, att
den i alldeles ovanligt hög grad uppfyller de krav, som kunna
ställas på en vetenskaplig teori. Den ursprungliga Lorentzka
uppfattningen, som stödjer sig på föreställningen om en världs-
eter, behåller dock, även den, sitt värde som det bästa medlet att
åskådliggöra hithörande förhållanden, vilka för den som oför-
beredd försöker att ställa sig på relativitetsteoriens ståndpunkt
30
=
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
