Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den moderna fysikens världsbild. Sex föredrag av Professor Oskar Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=
lätt fe sig avskräckande abstrakta. Av den FEinsteinska fteo-
riens många konsekvenser skall här blott nämnas den viktigaste,
nämligen den, att en signal aldrig kan sändas med en större
hasfighet än ljusets. Som man förstår är vår vanliga åskådliga
världsbild befingad därav, att de hastigheter vi handskas med
i det dagliga livet äro försvinnande små i förhållande fill denna
yttersta gränshasfighet. Den enda allvarliga invändning, som
kan göras mot relafivitetsteorien, den att relativiteten tycks
inskränka sig till likformig rörelse, har Einstein övervunnit i
sin allmänna relaftivitetsteori, en av de mest storslagna synteser
fysiken fört fill, där gravitationen spelar en framträdande roll.
I den riktning inom den moderna fysiken, som särskilt knyter
sig till namnet Niels Bohr, möta vi en ännu radikalare revision
av våra vanliga åskådliga föreställningar än i relativitets-
teorien. Den gräns för lämpligheten av våra hittillsvarande
regler för beskrivningen av naturen, som det här är fråga om,
stötte man på vid försöken aft fill det yttersta fillämpa de me-
kaniska och elektrodynamiska lagarna på de enskilda atomernas
värld, som fack vare experimentalfysikens häpnadsväckande
framsteg under de sista decennierna från att ha varit en hypo-
tetisk föreställning blivit ett klart och reellt huvudområde för
fysisk forskning. Den äldre fysikens nafturbeskrivning sådan
vi i renaste form träffa den i mekaniken, kännetecknas av en
så aft säga historisk uppfattning av sammanhangen i världen.
Vad som nu är, kan efter denna uppfattning ses som den nöd-
vändiga, entydiga konsekvensen av vad som varit. Vid de
fenomen, som väsentligen bestämmas av förhållandena inom en
enda eller ett fåtal atomer, finna vi vid första ögonkast ett helt an-
nat slags lagbundenhet. Sålunda möter man i kemien ämnen med
i stort seft givna, av förhistorien oberoende egenskaper. Det
kan heller aldrig vara tal om att följa de kemiska förvandlin-
garnas förlopp på eff liknande detaljerat sätt som man kan följa
planeterna i deras gång kring solen.
Så länge man knappast ägde någon exakt kunskap om de
enskilda atomerna, kunde man kanske hoppas, att denna
»kemiska» lagbundenhet kunde erhålla en mekanisk förklaring
på så sätt, aft endast alldeles bestämda anordningar av atom-
partiklarna vore stabila och därför efter ett ingrepp i atomerna
alltid åter skulle inställa sig. Men i och med att insikten i
atomfenomenen fördjupades, blev det mer och mer hopplöst
att kunna förklara den i atomernas värld rådande egendomliga
bestämdheten. Bohr hade djärvheten att draga konsekven-
serna av denna situation och inse, att vi här stött på en ny
sida av naturen, som ligger helt och hållet utanför den med
SÅ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
