Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höstens föredragsserier: grundlinjer och litteraturhänvisningar - Lagstiftningsfrågor. Av Byråchefen Kurt Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närmare angivna hänseenden anses äga ett visst innehåll, vilket
ej genom bestämmelser i hyresavtalet kan sättas ur kraft.
Exempel på »tvingande bestämmelser», jfr 25 § i 3 kap. av
1907 års lag (om grunderna för hyresrätts förverkande) och
7 § i 1923 års lag (om möjligheten till återvinnande i visst fall
av förverkad hyresrätt).
Vissa strävanden gå för närvarande ut på att inom
hyresrätten utvidga området för dylika bestämmelser av tvingande
natur, företrädesvis i syfte att åt hyresgäst skapa ökad trygghet
till innehavet av viss bostad.
Vid 1907 års jordlagstiftningsarbete införlivades — i direkt
bostadspolitiskt syfte — tomträttsinstitutet med svensk rätt. Detta
institut, som har äldre utländska förebilder, avser att möjliggöra
temporära men långvariga och tryggade upplåtelser av mark
för bostadsändamål. Tomträtten kan - i motsats till arrende
- utan jordägarens samtycke säljas samt, med inbegripande
av den å den upplåtna marken uppförda byggnaden, intecknas
för gäld. I dessa avseenden liknar tomträtten full äganderätt.
Med tomträttsinstitutet har man främst tagit sikte på
främjandet av öppet bostadsbyggande i städernas ytterområden.
Enskild person kan ej upplåta mark mot tomträtt.
Genom 1919 åre hälsovårdsstadga har kommun genom sin
hälsovårdsnämnd -— i vissa städer särskild bostadsinspektionsrätt
och skyldighet att vaka över, att bostäderna äro nöjaktiga i
sanitärt hänseende. Begagnande av hälsovådliga bostäder kan
förbjudas.
Stadsbyggandet regleras genom särskid stadsplanelag av år
1931 vilken utgör en reviderad samarbetning av äldre
lagstiftning i ämnet. Denna lagstiftning lägger, bland annat, i Kungl.
Maj:ts hand att fastställa stadsplan för städer och stadsliknande
samhällen. Länsstyrelse äger fastställa byggnadsplan inom
område på landsbygden, där större byggnadsverksamhet är att
förvänta.
Den omfattning, som bostadskooperationen nått, och den
ovisshet, som tidigare rådde beträffande hithörande
bostadsupplåtelser (s.k. egna lägenheter m.m.), har föranlett
lagstiftaren att förläna bostadskooperationen ett fastare rättsligt
underlag. Detta beredes genom 1930 års lag om
bostadsrättasföreningar.
ATT LÄSA:
De återgivna författningarna i tillämpliga delar.
S. Skarstedt: »Nya Jordabalken». N. & S. inb. 9:75.
Beträffande strävanden till ändringar i hyreslagstiftningen kan hänvisas
till andra lagutskottets utlåtande nr 29 över motion vid 1930 års riksdag.
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
