Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höstens föredragsserier: grundlinjer och litteraturhänvisningar - Bostadsmarknaden och dess företeelser. Av Byråchefen Bertil Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jttostadsmarknaden ock dess löreteelser.
Av Byråchefen Ber ti t Nydlröm.
Pj LANDSBYGDEN och i mindre samhällen, där flertalet
familjer bor i egna hem eller i av arbetsgivaren upplåtna
lönebostäder och blott få äro hänvisade att förhyra lägenheter hos
andra, byggas nya boningshus på beställning eller eljest för
tillgodoseende av särskilda bostadsbehov, som kunna yppa sig tid
efter annan. När man kommer till större samhällen och särskilt
till våra städer med över 10 ooo invånare (f. n. 39), blir det allt
svårare att anpassa bostadsproduktionen efter det verkliga
behovet, i synnerhet som det övervägande antalet hushåll
(70—-80 proc.) här bor i hyreslägenheter och växlar bostad ganska
ofta. I Stockholm flyttar årligen ungefär 1/10 av familjerna,
men tar man hänsyn till manliga och kvinnliga ungkarlar i
möblerade rum, hembiträden m. fl., kommer man till, att i
genomsnitt bortåt 1/3 av stadens befolkning årligen rör på sig.
I de större städerna äro alltså bostadsförhållandena
underkastade så hastiga variationer, att det blir svårt att även för
så kort tid som ett år i förväg förutse bostadsbehovet.
Bostadsbyggnadsverksamheten kommer därför att övervägande bliva av
spekulativ natur och äga rum icke på beställning utan för
tillgodoseende av de behov, som antagas föreligga på bostads- eller
rättare hyresmarknaden.
Följer man i vidstående diagram bostadsmarknadens
utveckling i våra stadssamhällen och i Stockholm under en längre
följd av år, finner man, att denna karakteriseras genom häftiga
svängningar i antalet under resp. år fullbordade
bostadslägenheter och rum eller »eldstäder». Företer sålunda
bostadsproduktionens kurva stora svängningar upp och ned, visar däremot
hyresnivån bilden av en stadigt stigande linje. Likartat torde
förhållandet vara med de genomsnittliga arbetsinkomsterna bland
de breda lagren, och överhuvud sammanhänger hyresnivåns
läge nära med befolkningens allmänna betalningsförmåga.
Ett mått på bostadsmarknadens läge har man ansett sig äga
i den s. k. ledighetsprocenten, d. v. s. förhållandet mellan antalet
vid en viss tidpunkt outhyrda bostadslägenheter och hela
antalet å orten förefintliga sådana. Förr ansåg man, att det
krävdes 3 % lediga lägenheter för att jämvikt skulle råda på
bostadsmarknaden, men senare forskningar ha gett vid handen,
att det procenttal outhyrda lägenheter, som kan anses nödvändigt
för att säkerställa det normala omflyttnings- och reparations-
3°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
