Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höstens föredragsserier: grundlinjer och litteraturhänvisningar - Den svenska kvinnorösträttens historia. Sex föredrag av Fil. dr Lydia Wahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JDen svenska kvinnorösträttens historia.
fSex föredrag av Fil. dr Lydia Wahlétröm.
i. »Människan är ett sent begrepp i historien», säger
Geijer, och man skulle kunna säga, att kvinnan är ett ändå
senare begrepp. Kvinnans ställning i samhället är ju, såsom
Geijer även har påpekat, en förträfflig gradmätare på
rättstillståndets utveckling. Men en varelse, vars tillvaro lagen måste
omgiva med skyddande undantagsbestämmelser, kan icke
begära att i rättigheter bli betraktad som
fullt likställd med sin beskyddare.
Därför har kvinnans underordnade ställning
en gång haft sitt fulla berättigande.
Innan en svensk kvinnorörelse kunde
uppstå, var det nödvändigt att de
ekonomiska missförhållanden, som nedtryckte
kvinnans ställning, blevo hävda. Det var
den raska tillväxten av storindustrien på
i83o.—40-talen, som medförde
förändringen genom att överföra till fabrikerna en
hel del av det forna hemarbetet. En del
lagändringar och reformer rörande
kvinnans ställning under mitten av 1800-talet,
gående ut på större likställighet med mannen, böra ses ur
denna synpunkt. Att dessa reformer, framförda av liberala
män, sådana som J. G. Richert och L. J. Hierta, funno en så
medgörlig opinion, berodde nog i mycket hög grad på
Fredrika-Bremerd skrifter och personliga inflytande.
2. En verklig kvinnorörelse började emellertid först med
upprättandet av Tidskrift för Hemmet 1859^—a885, grundad av
fruarna Sophie Adlersparre och Rosalie Olivercrona, av vilka
den förra också 1884 grundat Fredrika Bremerförbundet, den
första kvinnosaksorganisationen i Sverige, om man undantager
Föreningen för gift kvinnas äganderätt, konstituerad 1873.
Fredrika Bremerförbundet blev så småningom den verkliga
representanten för den svenska kvinnorörelsen i Sverige.
Bland andra kvinnoföreningar märkas De Svenska
Kvinnornas Nationalförbund, som stiftades 1896 och anslöt sig till det
Internationella kvinnoförbundet, The International Council of
Women, avsett att främja kvinnosaken genom ett
internationellt samarbete av nationella kvinnoföreningar.
3. Till början av 1900-talet hade den svenska kvinnorörelsen
helt och hållet gått i liberalismens tecken, d. v. s. argumen-
63
Fred rika Bremer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
