Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättskongressen i Stockholm, som utgjorde en kraftig propaganda
för saken, och höstens valrörelse uppsatte en vänsterministär
vid styret. Men därmed kom också saken att bli en partifråga,
vilket underlättades därigenom att den politiskt neutrala dr
Lydia "Wahlström, som sedan 1909 varit Landsföreningens
ordförande, avgick sommaren 1911 och ersattes på ett
centralstyrelsemöte av den utpräglat liberala fröken Whitlock. Därvid
beslöts, att rörelsen under stundande andrakammarval skulle
understödja endast de partier, som upptagit rösträtten på sitt
program. Beslutet var under dåvarande tillspetsade situation
säkert det enda, som kunde garantera några utsikter åt
kvinnornas rösträttsfråga inom nästkommande riksdag, och i någon
mån bidrog nog kvinnornas uppträdande sedan till vänsterns
avgjorda seger, men rörelsen var hädanefter splittrad, och
beslutet hade på sina håll väckt stor oro.
6. 1912 framlades en kungl, proposition om kvinnorösträtt,
som visserligen föll på första kammarens motstånd, men
i alla fall visade att frågan fallit framåt. I de skrivelser
till regering och riksdag, som under de närmast efter
världskriget följande åren inlämnades, framhölls, att detta krig
överallt visat oumbärligheten för staten av kvinnornas tjänster.
Då urtima riksdagen 1918 i december införde den allmänna
kommunala rösträtten och både Danmarks och Englands
kvinnor under året deltagit i politiska val, var saken endast en
tidsfråga. Den kungl, propositionen den 22 mars 1919 löste också
frågan enligt kvinnornas eget program och utan några
inskränkningar, och det från 1919 vilande grundlagsändringsförslaget
antogs av riksdagens båda kamrar den 26 januari 1921.
Nu blev frågan om rösträttsrörelsens framtid aktuell.
Svenska Kvinnors Medborgarförbund bildades mars 1921 och ville
omedelbart övertaga den forna Landsföreningens funktioner.
På dennas i8:de och sista centralstyrelsemöte den 29 mars
1921 beslöts emellertid i stället bildandet av en Kommitté för
internationellt rösträttsarbete, bestående av 5o medlemmar ur
centralstyrelsen under ordförandeskap av fru Wicksell. Denna
kommitté fortlevde till den 18 juni 1930, då den till Fredrika
Bremerförbundet överlämnade Landsföreningens arkiv och
resterande penningmedel.
BÖCKER ATT LÄSA:
Olive Scbrelner: Kvinnan och arbetet. Gebers 1911. Hft. kr. 3: 75.
Ellen Kleman: Fredrika Bremer. Lindblad 1925. Hft. kr. 5: jS, inb. kr. 7: 25.
Sigrid Leijonhufvud: Sophie Adlersparre (Esseide). 2 dlr. Norstedt & Söner
1922, 23. Hft. kr. 3:75 och kr. 7:—■, inb. kr. i5: —.
Lydia WahUtröm: Den svenska kvinnorörelsen (utkommer hösten 1932).
Tidskrifterna Dagny 1886—^915 och Hertha 1914—1932.
5—322016
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
