Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höstens föredragsserier: grundlinjer och litteraturhänvisningar - Hur bensin och oljor komma till. Två föredrag av Civilingenjör Ernst Dahlin - Något om livet i en vattendroppe. Föredrag av Docent Folke Borg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och vinkar beträffande valet av god bensin och goda
smörjoljor. Dessutom bli lyssnarna satta i tillfälle att vara med om
ett besök på oljefälten, där de få följa det ofta mödosamma,
men ändå romantiska arbetet med borrandet av oljekällorna,
som stundom ej sky sådana djup som ända till 2 I/2 km., innan
de nå jordlagren med den eftertraktade råoljan, råvaran till
all bensin och diverse oljor. Vi hinna också med en flyktig
undersökning av de geologiska förutsättningarna för råoljans
förekomst i jorden, innan vi följa oljans vidare öden under dess
transport genom de hundrakilometerlånga rörledningarna till
oljeraffinaderiet och under dess förädling därstädes. Skildringen
bleve säkerligen ofullständig, om med tystnad förbiginges det
dramatiska moment, som en brinnande oljekälla innebär och vars
släckande förutsätter både rådighet och personligt mod hos de
i släckningarbetet deltagande.
Föredragen äro grundade på berättarens egna erfarenheter
som oljeingenjör vid Kaukasiens och Texas oljeindustriella
anläggningar.
JN ågot om livet i en vattendroppe.
Föredrag av Docent Folke Borg.
Sedan ÆIKROSKÖPET uppfunnits i slutet av i5oo-talet
och under det därpå följande århundradet börjat användas för
vetenskapliga undersökningar av de levande varelserna, dröjde
det icke länge förrän forskarna med de skarpa linsernas hjälp
avslöjat en hel värld av hittills okända varelser. En droppe
dikesvatten vimlade av sådana, ja, på sina egna tänder, i
tandslemmet, fann dem den berömde holländaren
Leeuwenhoek. Att utforska dessa små varelsers byggnad, var de kommo
ifrån, hur de levde och fortplantade sig, och vilken betydelse
de väl kunde ha •— det blev nu en uppgift på vilken talrika
vetenskapsmän prövade sina krafter, och varom de utbytte
åsikter, som till att börja med gingo ytterligt isär, men som
småningom blevo mera samstämmiga beträffande allt flera av
de väsentliga dragen av dessa varelsers liv. Så har så
småningom under årtionden av forskarmöda samlats den kunskap vi
nu ha om mikroberna. Och som så ofta förr har det visat sig,
att denna kunskap också till sist varit till den största praktiska
nytta för bl. a. vattenrening och fiske och, sist men icke minst,
7°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
