Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höstens föredragsserier: grundlinjer och litteraturhänvisningar - Livsuppfattning och levnadskonst i antiken. Sex föreläsningar av Professor Clës Lindskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fiska orakeltemplet: »Känn dig själv 1» —- Otaliga gånger har
det citerats och kommenterats i både antik och modern tid.
För antiken innebar det icke en maning till den enskilda
människan att undersöka hennes egen individuella personlighet,
utan det manade till att rannsaka och pröva, vad en männléka
är — främst i motsats till gudarna och det gudomliga.
Gudarna äro odödliga och absolut lyckliga, för deras makt och
vetande finns ingen gräns utstakad; människorna däremot äro
förgängliga och skröpliga, och deras förmåga och kunskap
har, liksom deras lycka, sin mycket stora begränsning. Att
känna sig själv, det är detsamma som att känna den hopplösa
åtskillnaden mellan gud och människa. Människan gör väl i
att beakta den gränslinjen, ty varje försök att nå högre makt
eller lycka än som är en dödlig förunnat, är förmätelse,
hybrid, och den som syndar därutinnan, drabbas ofelbart av
gudarnas nemeélö. Ja, gudarna vaka missundsamt däröver, att ingen
här på jorden må få ett större mått av lycka eller härlighet
än som anstår en människa. Alltför stor lycka, även om den
ej är förenad med hybris, drabbas därför av bakslag. Trots
det att således ogrumlad lycka ej existerar på jorden, ja, trots
det att olyckans mått i regel är större än lyckans, vore det dock
orätt att kalla grekerna för pessimister. De konstatera endast
det rena faktum, och de taga tillvaron precis sådan som den
är.
Men av denna deras livsuppfattning följde också en klar
och bestämd regel för livet, vilken var och en gjorde klokt i
att följa, om han ville undvika ödets annars oundvikliga bakslag.
Bredvid det ovan citerade visdomsordet i det delfiska templet
stod ett annat: »Håll måtta i allti» Det innehöll det krav
på ett »lagom» i livet, som för de gamla grekerna stod som
den yppersta vishetsregeln. Att finna den rätta mittpunkten
och det rätta måttet är den stora konsten i livet. Hellenernas
främsta, mest karakteristiska dygd blir därför också dofroéyne,
måttfullheten eller besinningen, den väl balanserade karaktären.
Den rätta balansen i livet är den främsta betingelsen för
lyckan.
För att rätt kunna förstå antikens livssyn, är det emellertid
nödvändigt att också beakta den grundväsentliga skillnaden i
själva levnadsvillkoren. För en modern människa fylles livet
framför allt dels av familjelivet, dels av det dagliga arbetet
för uppehället, yrkesarbetet. För antikens människa var det
annorlunda. Att familjelivet ej hade samma betydelse som för
oss, berodde främst på kvinnans tillbakasatta ställning. Det
dagliga arbetet för uppehället var för de »bättre» klasserna i
86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
